Barn och unga tillbringar dagligen mycket tid i olika lärmiljöer. Betraktat ur ett bredare perspektiv kan vilken som helst plats eller vilket som helst möte uppfattas som en lärmiljö. Lärmiljöerna påverkar barns och ungas utveckling och lärande. I takt med att verksamhetskulturen och de pedagogiska metoderna i skolor och läroanstalter förändras och verktygen digitaliseras måste även lärmiljöerna förnyas och utvecklas. Det behövs en förändring i såväl attityder, skapande av sociala verksamhetsmodeller som i utnyttjande och utvecklande av de fysiska miljöerna. Elevernas och studerandenas deltagande och deras medverkan vid skapandet och utvecklandet av de egna lärmiljöerna borde synas i allt större utsträckning. Läroplansreformen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt den kommande läroplansreformen på gymnasienivå och digitaliseringen av studentproven utmanar skolorna och läroanstalterna att utveckla sin teknikanvändning.
Utbildningsstyrelsen har sedan 2007 med statsunderstöd understött utvecklingsprojekt för lärmiljöer. Anordnare av allmänbildande utbildning har under projektåren fått sammanlagt nästan 600 positiva understödsbeslut. Beloppet på det beviljade understödet uppgår till cirka 26 miljoner euro. Med denna summa har man endast kunnat täcka en del av behovet på 112 miljoner euro som ansökts. Med hjälp av utvecklingsprojekten har man skapat flera helhetslösningar för arbetsmetoder, verksamhetsmodeller, lokaler och digitala verktyg. Dessa lösningar stöder också läroplansreformerna.
År 2010 inledde Utbildningsstyrelsen nationella koordineringsprojekt för samordning av lärmiljöprojekten. Koordineringsprojekten har haft som mål att tillsammans med Utbildningsstyrelsen stödja verksamheten och bildande av nätverk inom utvecklingsprojekten samt samla goda pedagogiska modeller och förfaranden som uppstått, och sprida informationen om dessa. Artiklarna i denna publikation har kommit till som en del av denna insamlings- och informationsspridningsuppgift. I samordningsverksamheten närmade man sig lärmiljöerna ur fem olika perspektiv: utrustning, program och tjänster i undervisningsbruk, lärspel och virtuella miljöer, sociala medier, distansundervisning samt rumsanvändning och möblering. Dessutom inleddes ett koordineringsprojekt för den svenskspråkiga utbildningen. I publikationen presenteras även några artiklar om koordineringsverksamheten inom internationaliseringen och om eTwinningprogrammet och dess resultat.
Lärmiljöernas utveckling förutsätter samarbete mellan olika aktörer. I de exempel som presenteras i publikationen lyfter vi fram flera olika aktörer: lärare, rektorer, informationsförvaltning, utbildningsanordnare, vårdnadshavare, elever och studerande samt aktörer utanför skolan. Varje artikel är en självständig berättelse, som beskriver både problematiken och lösningarna i anslutning till verksamhetsmiljö, pedagogik, digitalisering eller annan utveckling av lärmiljöerna. Artiklarna är självständiga helheter vilket gör det möjligt för läsaren att närma sig publikationen utifrån sina egna intressen.
Rektorerna och lärarna vid de finländska skolorna och läroanstalterna är ambitiösa och modiga när det gäller att utveckla lärmiljöerna. Ändå återstår det mycket att göra i flera kommuner. Utvecklandet av lärmiljöerna är hela skolgemenskapens uppgift. Det är framför allt genom positiv inställning, genom att våga samt genom att börja med små steg, som en mer omfattande reform av verksamhetskulturen kan nås. Skolor och läroanstalter har fortfarande utvecklingsarbete framför sig innan de digitala lärmiljöerna tagits i bruk som stöd för lärande och undervisning. Under de kommande åren kommer det att ske aktiv utveckling i kommuner, skolor och läroanstalter. Denna publikation vill, genom att visa att det är möjligt att lyckas, uppmuntra läsarna att pröva något nytt. Mera information finns bland annat på Utbildningsstyrelsens webbplats för lärmiljöer, i tjänsten Goda modeller samt på European Schoolnets webbplats.
Tack till alla som medverkat i koordinerings- och utvecklingsprojekten.
Jorma Kauppinen
Direktör, Allmänbildande utbildning Utbildningsstyrelsen
ERFARENHETER I OMLOPP – idéer för utveckling av lärmiljöernaTina Heino (red.), © Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2013:7 ISBN 978-952-13-5637-7 (hft.) ISBN 978-952-13-5638-4 (pdf) ISSN-L 1798-906X ISSN 1798-906X (tryckt) ISSN 1798-9078 (online), Pärm27.11.2013