Mer lärande med nöje

Tek­no­lo­gin har ut­veck­lats för att gö­ra li­vet enk­la­re, och med tan­ke på lä­ran­det er­bju­der den många oli­ka möj­lig­he­ter att lä­ra sig och att un­der­vi­sa. Ele­ver­nas och stu­de­ran­de­nas iver och ny­fi­ken­het in­för allt nytt och de­ras tek­nis­ka fär­dig­he­ter smit­tar av sig ock­så på lä­ra­ren, och till­sam­mans kan man ska­pa ny prax­is och nya un­der­vis­nings­me­to­der. Lä­ra­ren ut­nytt­jar sin kom­pe­tens i att un­der­vi­sa, men det är bra om han el­ler hon ock­så kan ta på sig rol­len som ef­ter­föl­ja­re och fram­åt­dri­va­re – ock­så när man ut­nytt­jar tek­nik. Även om lä­ra­ren är med­ve­ten om de mål som ställts för un­der­vis­ning­en och un­der­vis­ning­ens rikt­ning är det än­då vik­tigt att han el­ler hon lyss­nar på ele­ver­na och de­ras åsik­ter och kom­men­ta­rer om an­vänd­ning­en av tek­nik i un­der­vis­ning­en. Det ge­men­sam­ma må­let är ett gott in­lär­nings­re­sul­tat.

Tek­nis­ka ap­pa­ra­ter och ut­rust­ning lik­som moln­tjäns­ter har bli­vit var­dags­mat i för­sko­le­und­er­vis­ning­en, den grund­läg­gan­de ut­bild­ning­en och på gym­na­si­et. I an­vänd­ning­en av des­sa är det vik­tigt med po­si­tiv och ak­tiv in­ter­ak­tion mel­lan lä­rar­na, ele­ver­na och stu­de­ran­de­na samt dis­kus­sion om nyt­tan av att an­vän­da tek­ni­ken i un­der­vis­ning­en. Bar­net el­ler den unga kom­mer till sko­lan med den ut­gångs­punk­ten att de ock­så i sko­lan el­ler lä­ro­an­stal­ten får an­vän­da sina tek­nis­ka fär­dig­he­ter och kun­ska­per. Sko­lans verk­sam­hets­kul­tur och un­der­vis­nings­me­to­der ska mot­sva­ra des­sa för­vänt­ning­ar.

Agerande och delaktighet

En­ligt de forsk­nings­re­sul­tat från Pisa som be­rör Fin­land be­hö­ver man än­nu job­ba på att öka ele­ver­nas skol­triv­sel. Man bor­de i sko­lor­na tän­ka på lös­ning­ar som le­der till att ele­ver­na upp­le­ver att de är en del av skol­ge­men­ska­pen och att de kan in­ver­ka bå­de på verk­sam­hets­kul­tu­ren och för­fa­rings­sät­ten och på sitt eget lä­ran­de. I sko­lor­na be­hövs mera väl­be­fin­nan­de i lä­ran­det, vil­ket inte be­ty­der att ele­ver­na be­hö­ver mera un­der­håll­ning, utan att de­ras del­ak­tig­het bor­de ökas. Kom­mer du ihåg nå­gon si­tu­a­tion från när du själv gick i sko­lan, när du vara iv­rig el­ler rent­av hän­förd? Var det en si­tu­a­tion där du kän­de att du väx­te? Var den här upp­le­vel­sen spe­ci­ell där­för att du själv kun­de ag­e­ra, upp­täcka och dela din upp­le­vel­se­värld med and­ra?

Ge­nom ar­bets­sätt och en verk­sam­hets­kul­tur som ut­går från del­ak­tig­het främ­jas ele­ver­nas väl­be­fin­nan­de och de får in­spi­ra­tion att lä­ra sig. I stäl­let för att vara fö­re­mål för un­der­vis­ning blir ele­ven en ak­tör som sät­ter egna mål, en per­son som är del­ak­tig. När ele­ver­na och de­ras vård­nads­ha­va­re in­klu­de­ras i pla­ne­ring­en, ge­nom­fö­ran­det och be­döm­ning­en av lä­ran­det ska­pas en del­ak­tig­het som le­der till en po­si­tiv in­ställ­ning och sam­ver­kan så­väl mel­lan ele­ver­na i klas­sen som mel­lan hem­met och sko­lan.

Ge­nom att un­der­sö­ka och gö­ra till­sam­mans upp­står gläd­je att lä­ra sig och tek­ni­ken bred­dar möj­lig­he­ter­na att an­vän­da del­ak­ti­ga ar­bets­sätt. Utan tek­nik skul­le åt­min­sto­ne föl­jan­de vara svå­ra att för­verk­li­ga:

• Ele­ver­na kom­mer själ­va med idé­er om hur mo­bi­la en­he­ter kan an­vän­das i sko­lan.
• Ele­ver­na lär var­and­ra el­ler vux­na hur ap­pa­ra­ter och pro­gram fun­ge­rar.
• Ele­ver­na tar med sig ny­he­ter el­ler webb­tid­ning­ar till sko­lan.
• Ele­ver­na sät­ter upp en te­a­ter­pjäs som krä­ver för­må­ga att ut­trycka sig, att sam­ar­be­ta och att vara ut­hål­lig och i ar­be­tet in­går att för­be­re­da, fo­to­gra­fe­ra el­ler fil­ma och dela upp­fö­ran­det på web­ben.
• ’I sko­lan ska­pas och upp­rätt­hålls ett so­ci­alt nät­verk för att locka vård­nads­ha­var­na med för att ord­na oli­ka pys­sel­da­gar och leda klubb­verk­sam­het.

Fokusera på det väsentliga

En lä­rar­stu­de­ran­de som vå­gat prö­va på att gö­ra nå­got li­tet an­nor­lun­da be­rät­ta­de: ”Ef­ter allt jag lärt mig är jag åt­min­sto­ne sä­ker på att det i min klass inte läng­re kom­mer att stres­sas på grund av att så och så myck­et i lä­ro­bo­ken än­nu är obe­hand­lat. Ut­gå­en­de från må­len i grun­der­na för lä­ro­pla­nen vå­gar jag nu på rik­tigt fo­ku­se­ra på det vä­sent­li­ga”. Lä­ra­rens upp­ly­san­de in­lär­nings­upp­le­vel­se har sitt ur­sprung i den för­dju­pa­de öv­nings­under­vis­ning­en, där lä­ra­ren va­rit med och pla­ne­rat och ge­nom­fört funk­tio­nel­la skol­da­gar, un­der vil­ka man dykt ner i kul­tur­arv och his­to­ria i mu­sei­mil­jö. Da­gar­nas in­ne­håll och de funk­tio­nel­la upp­gift­s­punk­ter­na pla­ne­ra­des så att de mot­sva­ra­de lä­ro­pla­nens mål om äm­ne­s­över­skri­dan­de un­der­vis­ning.

Lä­ra­re i 1700-tals­rol­ler: till väns­ter jor­de­mor (Auli
Pa­lo­sa­ari), i mit­ten elo­quen­ti­ae pro­fes­sor Port­han
(Mika Ka­ner­va) och till hö­ger hand­la­re Wa­lin
(Jan­ne Turu­nen)

Man kun­de fe­no­men­ba­se­rat när­ma sig me­del­ti­den el­ler 1700-ta­let el­ler föl­ja i Lin­nés fot­spår, sam­ti­digt som man fick un­der­vis­ning i bild­konst, mu­sik, hus­lig eko­no­mi och bio­lo­gi. Ele­ver­na och lä­rar­na an­län­de till sko­lan i rol­ler som var ty­pis­ka för den pla­ne­ra­de tid­s­epo­ken. Ra­mar­na ska­pa­de so­ci­a­la och fy­sis­ka lär­mil­jö­er som gjor­de det möj­ligt att lä­ra sig ge­nom oli­ka sin­nen. ”Den bäs­ta skol­da­gen nå­gon­sin!” lär en poj­ke i sjät­te klass ha ut­brus­tit med ly­san­de ögon.

När man un­der­vi­sar i kul­tur­arv på det här sät­tet be­kan­tar sig ele­ver­na re­dan på för­hand med de fe­no­men som är te­man un­der verk­stads­da­gen. Tek­ni­ken ut­nytt­jas vid in­for­ma­tions­upp­byg­gan­det. Ele­ver­na övar sig ock­så i blogg­lik­nan­de kre­a­ti­va sätt att pro­du­ce­ra och ana­ly­se­ra in­for­ma­tion. Hän­del­ser­na un­der verk­stads­da­gen spa­ras som bil­der och vi­de­or. I klass­un­der­vis­ning­en kan man se­dan kom­ma till­ba­ka till bil­der­na och vi­de­or­na för att för­dju­pa sig i äm­net. Ele­ver­na gör ock­så ma­nus och spe­lar in vi­de­or med his­to­ris­ka hän­del­ser som tema. Fe­no­me­net be­hand­las allt­så i stör­re om­fatt­ning än en­dast un­der den ena verk­stads­da­gen och som en mera långt­gå­en­de hel­het, med vil­ken ele­ver­nas kul­tu­rel­la kom­pe­tens ökar och de lär sig att ta so­ci­alt an­svar. Ele­ver­nas da­ta­han­te­rings­fär­dig­he­ter, kri­tis­ka läs­fär­dig­het och in­for­ma­tions- och kom­mu­ni­ka­tions­tek­nis­ka kom­pe­tens ut­veck­las. Äld­re ele­ver och stu­de­ran­de kan ta sig an fe­no­me­net ock­så ge­nom rol­ler som de själ­va ska­pat i le­van­de roll­spel, dvs. lajv. När rol­ler­na byggs upp i sam­ar­be­te med and­ra upp­står möj­lig­he­ter att stu­de­ra fe­no­me­net ut­gå­en­de från sig själv på ett in­spi­re­ran­de sätt. Sam­ti­digt ska­pas nya sätt för ele­ver­na att lä­ra sig.

Det finns många sätt att öka an­vänd­ning­en av di­gi­ta­la ar­bets­sätt. Man kan till ex­em­pel frå­ga ele­ver­na el­ler stu­de­ran­de­na på vil­ket sätt per­son­lig ut­rust­ning el­ler ut­rust­ning och pro­gram som finns i sko­lan el­ler lä­ro­an­stal­ten kan an­vän­das för att främ­ja lä­ran­det. Vil­ken ut­rust­ning och vil­ka pro­gram skul­le de vil­ja an­vän­da i vil­ket äm­ne el­ler vil­ken slags pro­duk­ter kun­de de ska­pa? Ele­ver­nas och stu­de­ran­de­nas del­ak­tig­het ökar i bäs­ta fal­la de­ras stu­die­mo­ti­va­tion och in­spi­re­rar lä­rar­na att vå­ga pro­va nya me­to­der och ny ut­rust­ning. I en sko­la de­lan­de rek­torn en länk till en webb­si­da som pre­sen­te­ra­de ett nytt sätt att un­der­vi­sa i ma­te­ma­tik. Me­dan lä­rar­na fort­fa­ran­de fun­de­ra­de hade elev­kå­rens sty­rel­se re­dan hun­nit mö­tas och ge tum­men upp för att man skul­le ta i an­vänd­ning det flip­pa­de klass­rum­met (det om­vän­da klass­rum­met; flip­ped class­ro­om).

Län­kar
http://ke­skiai­ka­kok­ko­las­sa.blogs­pot.fi/
På webb­si­dor­na finns bild­ma­te­ri­al från ut­veck­lings­pro­jek­ten Ku­per­Ke­ik­ka och Pro­jek­to­ri. I
pro­jek­ten öva­de man på ska­pan­de ut­tryck, me­die­kom­pe­tens och ge­nom­för­de ak­ti­va verk­stads­da­gar.
https://www.kok­ko­la.fi/rous­seau_han­ke/pe­ri­n­ne­ti­e­to_ja_kas­vit/sv_SE/pe­ri­n­ne­ti­e­to_ja_kas­vit/
Si­dan Kun­skaps­ar­vet och väx­ter­na i vår om­giv­ning på K. H. Ren­lunds mu­seét, Mel­lers­ta Ös­ter­bot­tens
land­skaps­mu­se­um.
http://you­tu.be/ Ow3clsx88eA
Vi­deo som pre­sen­te­rar ut­veck­lings­pro­jek­tets verk­sam­het, pe­da­go­gik och funk­tio­nel­la verk­stads­da­gar.

Käl­lor
In­no­kas – pro­jekt
http://koulu­mes­ta­ri.fi/in­no­kas/vink­ki­link­ke­ja/

Nie­mi, R. 2009. Onks ta­val­li­nen koe vai sel­la­nen, mis­sä pi­tää mi­et­tii? Ym­pä­ri­stölähtö­i­sen ter­veys­kas­va­tus­pe­da­go­gi­i­kan ke­hittämi­nen nar­ra­ti­i­vi­se­na to­i­min­ta­tut­ki­muk­se­na, Jy­väs­ky­län yli­o­pi­ston kir­jas­to / Jul­ka­isuyk­sik­kö