Lärarna, eleverna och studerandena skapar tillsammans skolans eller läroanstaltens verksamhetskultur. Förändringarna i samhället skapar förväntningar och krav också på denna värld, eftersom den är en del av vårt samhälle, som ständigt utvecklas och förändras. Skol- och studieåren och det som barnen och de unga upplever under dem är en viktig del av deras liv. Därför skulle det också vara bra att skapa en sådan lärmiljö där varje barn och ungdom har möjlighet att växa och utvecklas som individ och som medlem i gemenskapen, enligt sina egna utgångspunkter och förutsättningar.
Både lärararyrket liksom också verksamhetskulturen i skolan eller läroanstalten har präglats av en kultur där man gör själv. En enskild lärare har ansvarat för arbetet i sin grupp. Lärarens roll i att göra lärande möjligt och att bygga framtidsutsikter kräver mångsidig kompetens och engagemang. I varje arbetsgemenskap finns stor kunskapspotential som på ett nytt sätt kunde lyftas fram. För att genomföra förändringar krävs mod och att man vågar se och definiera lärarskapet på ett nytt sätt.
Pararbete mellan lärare är ett sätt att dela kunskap och att betona gemensamheten i verksamhetskulturen. När två klasslärare arbetar tillsammans och delar vardagen i skolan uppstår möjligheten att skapa många nya rutiner. Man går från att göra själv till en kultur där man gör och skapar tillsammans. Då präglas lärarskapet av ”co-teaching”. Co-teaching gör det enligt våra erfarenheter möjligt att frigöra resurser, leder till ökad livskraft, gör att man orkar bättre i sitt arbete och leder till att man är mera engagerad i det.
Såväl inre som yttre strukturer inverkar på verksamhetskulturen och de sätt på vilka man arbetar.
Läraren har en central roll när man bygger lärmiljöer och läraren gör val när undervisningen och lärandet utvecklas. Hur engagerad läraren är i sitt arbete inverkar på och syns i lärmiljön.
Taitajan talo (Den skickliges hus) och Tutkijan paja (Forskarens verkstad) i lärmiljön
Normalskolan i Uleåborg, Oulun normaalikoulu, är en av de skolor som ger grundläggande utbildning i Uleåborgsregionen och den har ungefär 300 elever. Skolan som planerats av arkitekt Taskinen och som byggts i närheten av Uleåborgs universitet invigdes 1982. Inne i skolbyggnaden delar den långa huvudkorridoren in sig i fyra celler som har uppkallats efter uleåborgska lektraditioner: Äppö, Hoijakka, Kirppa och Noppa. I övre våningen hittar man skolans administrativa lokaler, lärar- och elevrum samt klassrummen för specialklasserna. Vårt eget hemrum finns bak i Noppa-cellen. Där spenderar 40 elever i årskurserna 1–6 sin skolvardag med två klasslärare.
Vårt lärlandskap består av cellaulan, den skickliges hus (Taitajan talo) och forskarens verkstad (Tutkijan paja). Dessutom arbetar eleverna under skolveckan i Alfabetstuppens klass (Aapiskukkoluokka), skolbiblioteket och i musik- och gymnastiklokalerna. Samarbetet med andra berikar vår lärmiljö med sitt utbud.
Lärarna och eleverna inleder skoldagen tillsammans i aulan. Man går igenom rutinerna för den gemensamma inledningen, var man ska arbeta under dagen, vilka grupper som ska arbeta tillsammans och tidtabellen. Efter den gemensamma inledningen och att arbetet fördelats förflyttar sig eleverna till utrymmen som är utrustade för gemensamt arbete och börjar med sina uppgifter.
De namnförsedda utrymmena i hemrummet är byggda så att redan utrymmet i sig självt försätter och leder in elevens orientering och sätt att tänka så att det samklingar med den verksamhet som sker i utrymmet. Lärlandskapet är byggt så att grupper i olika storlekar kan arbeta på ett meningsfullt och ändamålsenligt sätt. Lokalen är avdelad med bokhyllor, skärmar, bord och sittplatser så att man kan arbeta hela gruppen tillsammans, göra uppgifter i små grupper eller arbeta individuellt.
I den skickliges hus (Taitajan talo) koncentrerar man sig på läroämnena bildkonst, handarbete och ordkonst. Man lever här dagligen upp till mottot för den skickliges hus, ”man lär sig genom att göra”, genom de uppgifter som eleven gör. I forskarens verkstad (Tutkijan paja) tar man sig in i science-ämnena. Mottot ”bli inspirerad och förundrad, forska och lär” syns och hörs. Eleverna uppmuntras att söka information, att dela insikter och att utveckla sin förmåga att tänka.
Under skoldagen arbetar eleverna i olika utrymmen i olika grupper, ibland i en stor gemensam grupp, ibland indelade i utnämnda fasta arbetsgrupper, som oftast är fyra stycken. I något av utrymmena i undervisningslokalen kan en liten grupp hålla på att lösa ett knepigt problem, medan en större grupp kan använda ett annat utrymme. En del av litteraturkunskapen sker i skolans bibliotek i samarbete med vår biblioteksamanuens. Samarbete med specialläraren sker genom att göra specialundervisningen en fast del av arbetsordningen och en del av arbetet i klassen.
Undervisningen är anordnad så att skolveckan bildar en helhet som börjar på måndag med en gemensam inledning och som avslutas på fredag med en dagboksuppgift. I sin dagbok reflekterar eleven över sitt eget skolarbete genom att skriva om och skapa bilder av de viktigaste händelserna och vad han eller hon lyckats i under sin skolvecka. Arbetet under läsåret är indelat i tematiska, enhetliga helheter. Olika teman syns turvis i lärlandskapet, till exempel i inredningen, i utvalda redskap och i framställda elevarbeten.
Möjligheterna som arbetet i par innebär, lärlandskapet, synen på lärande och undervisning är en del skolans vardag såväl i hur arbetet genomförs i praktiken som i den pedagogiska diskussionen. Enligt våra erfarenheter ger en kultur där man skapar tillsammans inspiration, frigör resurser och öppnar nya stigar för lärarskapet.
ERFARENHETER I OMLOPP – idéer för utveckling av lärmiljöernaTina Heino (red.), © Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2013:7 ISBN 978-952-13-5637-7 (hft.) ISBN 978-952-13-5638-4 (pdf) ISSN-L 1798-906X ISSN 1798-906X (tryckt) ISSN 1798-9078 (online), Pärm27.11.2013