Lärberättelser till hjälp vid omorganisering av undervisningen

iTec – Europeiskt samprojekt för framtidens skola, European Schoolnet (EUN), Uleåborgs universitet / Oulun normaalikoulu Pasi Kurttila och Markku Lang

Syf­tet med iTEC-pro­jek­tet, som ko­or­di­ne­ras av eu­ro­pe­is­ka Eu­ro­pe­an School­net, är att ut­veck­la me­to­der med vil­ka un­der­vis­ning­en och lä­ran­det i förs­ta hand ur lä­ra­rens syn­vin­kel kan om­or­ga­ni­se­ras på ett kre­a­tivt sätt. I pro­jek­tet ser man på vil­ka fär­dig­he­ter och vil­ka kom­pe­ten­ser lä­rar­na be­hö­ver i fram­ti­den samt ut­veck­lar ar­bets­me­to­der och -red­skap som kan un­der­lät­ta för lä­ra­ren när han el­ler hon pla­ne­rar och ge­nom­för sin un­der­vis­ning. Må­let är att stö­da ut­veck­ling av verk­sam­hets­kul­tu­ren och un­der­vis­nings­me­to­der­na.

Un­der pro­jek­tets gång ska­pas och ut­veck­las ele­v­o­ri­en­te­ra­de ar­bets­sätt, sam­ti­digt som man strä­var ef­ter att iden­ti­fi­e­ra och ut­veck­la tek­no­lo­gis­ka lös­ning­ar som stö­der ar­bets­sät­ten. De hand­lings­möns­ter som man på det­ta sätt ska­par kan vi­da­re­ut­veck­las i sko­lor­na så att de stö­der ut­veck­ling­en av verk­sam­hets­kul­tu­ren och pe­da­go­gi­ken.

Idén med de ar­bets­sätt som ska tas fram är att de ska stö­da lä­ra­rens och ele­ver­nas samp­la­ne­ring, kol­la­bo­ra­ti­va ar­bets­sätt och ele­ver­nas själv­re­flek­tion un­der pro­ces­ser­na så­väl på in­di­vi­du­ell som på grupp­ni­vå. För att un­der­lät­ta lä­ra­rens var­dag har man bl. a. ut­veck­lat grupp­red­ska­pet TeamUp, med vil­ket lä­ra­ren en­kelt kan grup­pe­ra ele­ver­na på oli­ka sätt och föl­ja med hur ar­be­tet fram­skri­der i grup­per­na. Som stöd för ele­ver­nas själv­re­flek­tion har man ut­veck­lat red­ska­pet Re­Flex. Med pro­gram­met kan ele­ven skri­va in sin egen lär­pro­cess på en tids­lin­je. Ut­veck­lings­ver­sio­ner­na av red­ska­pen finns på iTec:s webb­si­dor och de är öpp­na för alla. Ar­bets­sät­ten och red­ska­pen kom­mer att vi­da­re­ut­veck­las un­der pro­jek­tets gång. De slut­li­ga ver­sio­ner­na kom­mer att vara till­gäng­li­ga för alla lä­ra­re och ut­bild­nings­an­ord­na­re.

Scenarietänkande som manuskript för skolan den närmsta framtiden

I bör­jan var sce­na­ri­on en term som an­vän­des inom film och te­a­ter. I det här sam­man­hang­et av­ses med sce­na­ri­on ma­nu­skript för sko­lan, un­der­vis­ning­en och lä­ran­det i den närms­ta fram­ti­den. I ut­veck­lings­pro­jek­tet har man strä­vat ef­ter att ska­pa ett möj­ligt, tro­ligt och ef­ter­strä­vat sce­na­rio, en fram­tids­sta­tus.

Sce­na­ri­ot är en kort be­rät­tel­se el­ler his­to­ria om det öns­ka­de lä­r­ob­jek­tet, som är pla­ce­rat i en spe­ci­fik lär­mil­jö­hel­het. Syf­tet med sce­na­ri­ot är att in­spi­re­ra lä­ra­ren och att ge den­ne nya kre­a­ti­va möj­lig­he­ter till stöd för pla­ne­ring­en och ge­nom­fö­ran­det av den egna och ele­ver­nas verk­sam­het. I sce­na­ri­ot be­skrivs fak­to­rer i lär­mil­jön, så­som den fy­sis­ka lär­mil­jön, ele­ver­nas roll och verk­sam­het, lä­ra­rens verk­sam­het, de re­sur­ser som be­hövs och in­ter­ak­tio­nen mel­lan des­sa. I sce­na­ri­ot kan man ock­så på ett all­mänt plan be­skri­va lä­ran­det ut­an­för sko­lan, an­li­tan­de av en ut­om­stå­en­de sak­kun­nig el­ler en om­pla­ne­ring av lo­ka­ler­na i sko­lan.

Ut­gå­en­de från det sce­na­rio som lä­ra­ren gör upp ska­pas en lär­be­rät­tel­se som be­står av oli­ka lär­ak­ti­vi­te­ter. Lär­be­rät­tel­sen är en mera nog­grann och de­tal­je­rad be­skriv­ning av stu­di­e­hel­he­ten i be­rät­tel­se­form. För att för­verk­li­ga lär­be­rät­tel­sen be­hövs in­spi­re­ran­de mo­del­ler som be­skri­ver oli­ka möj­lig­he­ter att ge­nom­fö­ra lär­ak­ti­vi­te­ter­na. Syf­tet med ak­ti­vi­te­ter­na är att in­spi­re­ra lä­ra­ren och ele­ven till nya sätt att un­der­vi­sa och lä­ra sig. De in­ne­hål­ler för­slag på hur ar­be­tet kan pla­ne­ras, ge­nom­fö­ras och be­dö­mas från en ele­v­o­ri­en­te­rad ut­gångs­punkt samt tan­kar om vil­ken tek­nik som kun­de an­vän­das. Lär­ak­ti­vi­te­ter­na är från lä­ra­rens och ele­vens per­spek­tiv kon­kre­ta red­skap i lä­ran­det.

Pi­lot­lä­rar­na i pro­jek­tet har upp­levt att lär­ak­ti­vi­te­ter­na har fört med sig nya sätt att när­ma sig pla­ne­ring och ge­nom­fö­ran­de av un­der­vis­ning­en. Bland ak­ti­vi­te­ter­na be­to­nas lä­ra­rens och ele­ver­nas samp­la­ne­ring i oli­ka fa­ser av ar­be­tet. När ele­ver­na eva­lu­e­rar sin ar­bets­pro­cess och sina ar­bets­sätt kan des­sa vid be­hov änd­ras.

Klicka på bil­den för att för­sto­ra.

Dröm, undersök, reflektera… exempel på en lärberättelse

Föl­jan­de ex­em­pel på en pi­lo­te­rad lär­be­rät­tel­se togs fram un­der pro­jek­tet. De ord i tex­ten som är skriv­na med ver­sa­ler (dröm, fors­ka, re­flek­te­ra, kart­lägg, fär­dig­ställ, frå­ga, sam­ar­be­ta och visa) hän­vi­sar till den lär­ak­ti­vi­tet som tilläm­pats un­der ar­bets­fa­sen i frå­ga. Som stöd för ge­nom­fö­ran­det av lär­ak­ti­vi­te­ter­na finns oli­ka ar­bets­me­to­der och an­vis­ning­ar för den tek­no­lo­gi som even­tu­ellt kan an­vän­das.

Att kun­na be­rät­ta be­rät­tel­ser och ut­trycka sig själv kan an­ses vara all­mänt vik­ti­ga fär­dig­he­ter, och des­sa fär­dig­he­ter kan lä­ras och övas i många oli­ka sam­man­hang.

Det­ta ex­em­pel vi­sar på ett bra sätt vik­ti­ga aspek­ter på di­gi­talt be­rät­tan­de. Ar­bets­sät­tet upp­levs vara en be­ty­del­se­full lär­upp­le­vel­se och med hjälp av den ges ex­em­pel på hur be­rät­tan­de kan in­te­gre­ras i and­ra äm­nes­om­rå­den. Att be­rät­ta his­to­ri­er kan mo­ti­ve­ra ele­ver­na och fun­ge­ra som ett nytt sätt att do­ku­men­te­ra lä­ran­det.

Den di­gi­ta­la be­rät­tel­sen gör det möj­ligt för ele­ver­na att ut­nytt­ja me­die­in­ne­håll på ett mång­si­digt sätt

An­vis­ning­ar – Må­let att ska­pa en ca 5 min. lång med­ryck­an­de me­die­pre­sen­ta­tion i be­rät­tel­se­form om ett ve­ten­skap­ligt fe­no­men. Fe­no­me­net ska pre­sen­te­ras ur ett per­son­ligt per­spek­tiv så att egna er­fa­ren­he­ter av fe­no­me­net be­to­nas. Pre­sen­ta­tio­nen rik­tas till en spe­ci­fik pu­blik och må­let är att pu­bli­ken hit­tar fe­no­me­nets vik­ti­gas­te egen­ska­per i pre­sen­ta­tio­nen.

Den här lär­be­rät­tel­sen har be­rät­tats ur lä­rar­per­spek­tiv, men den kan ock­så be­rät­tas ur ele­vens el­ler el­ler klass per­spek­tiv. I lär­be­rät­tel­sen fram­trä­der ex­em­pel på en plan för hur ar­be­tet fram­skri­der, be­skri­ven med hjälp av lär­ak­ti­vi­te­ter­na.

Klicka på bil­den för att för­sto­ra.

Klicka på bil­den för att för­sto­ra.

Lä­rar­na har upp­levt att ett ar­bets­sätt som ut­går från lär­be­rät­tel­ser har många po­si­ti­va si­dor. När man grans­kar må­len och pla­ne­rar ar­be­tet till­sam­mans med ele­ver­na har det­ta ökat ele­ver­nas med­ve­ten­het om lär­pro­ces­sen och gett dem stör­re på­verk­nings­möj­lig­he­ter. Det­ta har ökat ele­ver­nas ar­bets­mo­ti­va­tion. Ele­ver­nas själv­re­flek­tion är en vik­tig del av sce­na­ri­o­tan­ken. Själv­re­flek­tio­nen åter­kom­mer med jäm­na mel­lan­rum och den har ut­veck­lat ele­ver­nas be­red­skap att ut­vär­de­ra sitt ar­be­te och sitt lä­ran­de. Med hjälp av ele­ver­nas själv­re­flek­tion har lä­ra­ren ock­så fått stör­re kun­skap om ele­vens ar­bets­sätt och fär­dig­he­ter, vil­ket i sin tur har un­der­lät­tat när lä­ra­ren pla­ne­rar och ut­veck­lar un­der­vis­nings­me­to­der, till ex­em­pel när un­der­vis­ning­en dif­fe­ren­ti­e­ras. De för­slag på ar­bets­me­to­der och den tek­nik som kan an­vän­das i sam­band med lär­ak­ti­vi­te­ter­na har ock­så upp­levts som myck­et nyt­ti­ga.

Län­kar

Info om iTec-pro­jek­tet

http://itec.eun.org

Info om iTec-pro­jek­tet i Fin­land på webb­plat­sen Op­pi­mais­e­ma.fi

http://op­pi­mais­e­ma.fi/forsta­si­dan

In­spi­re­ran­de ex­em­pel – MIT Blos­soms vi­de­os

http://blos­soms.mit.edu/

iTec på Aal­to-uni­ver­si­tets si­dor

http://itec.aal­to.fi/fi/

ER­FA­REN­HE­TER I OM­LOPP – idé­er för ut­veck­ling av lär­mil­jö­er­naTina Hei­no (red.), © Ut­bild­nings­sty­rel­sen Gui­der och hand­böck­er 2013:7 ISBN 978-952-13-5637-7 (hft.) ISBN 978-952-13-5638-4 (pdf) ISSN-L 1798-906X ISSN 1798-906X (tryckt) ISSN 1798-9078 (on­li­ne), Pärm27.11.2013