Alla elever har rätt till likvärdig undervisning. Detta var grundtanken och utgångspunkten vid Sursik skola i Pedersöre kommun då tillvalskursen Studio 3 planerades. Man ville ge högstadieelever med intresse för teoretiska ämnen möjlighet att utveckla sina kunskaper och fördjupa sig inom olika områden. Skolans studioverksamhet hade startat redan tidigare och bestod av organiserad stödundervisning och flexibel smågruppsundervisning. De elever som ville delta i den nya studioverksamheten fick anmäla sig till tillvalskursen. Målet med kursen var att ge eleverna möjlighet till en mera omfattande differentiering samt möjlighet till mångsidig användning av tekniken. Vid planeringen var tanken att kriteriet för att få delta skulle vara att eleverna hade vitsordet 9 – 10 i ämnet eller ett stort intresse för ämnet i fråga (modersmål, matematik, språk, kemi, fysik, historia och samhällslära). Efter diskussioner slopades dock kravet på höga vitsord och det bestämdes att alla som var intresserade fick delta i kursen.
Tillvalskursen innebar att det i skolan bildades tillfälliga elevgrupper på 5–8 elever. Eleverna i de olika grupperna var intresserade av att fördjupa sig i samma ämnen. Verksamheten koordinerades av skolans studiehandledare. Målet med tillvalskursen var att:
• bredda det pedagogiska tänkandet i skolan så att man även beaktar begåvningar och särskilda förmågor
höja studiemotivationen hos elever som inte får tillräcklig stimulans inom den normala differentieringen i klasserna
• skapa lärmiljöer i skolan som kan ge eleverna möjlighet att växa och lära som individer och som medlemmar i grupp
• låta även de högpresterande eleverna utvecklas i enlighet med sina förutsättningar och förmågor
• väcka elevernas nyfikenhet och fascination för lärandets möjligheter genom ämnesmässig fördjupning
• allmänt höja samtliga elevers studiemotivation i skolan
Från planering till verksamhet
Arbetstiderna för kursen placerade dels till skoltid och dels utanför den normala skoldagen. Den största delen av arbetet utfördes dock utanför den ordinarie undervisningstiden. Eleverna informerades om den planerade verksamheten i början av höstterminen. Alla intresserade elever fick en ansökningsblankett där det frågades vilket ämne de ville studera och man berättade för eleverna att kursen medför ett extra ansvarstagande och mycket självständigt arbete.
När kursen inleddes delades eleverna in i tre grupper enligt intressen. Arbetet under kursen gjordes delvis i forum som var gemensamma för alla elever och delvis i ämnesgrupper. Inledningsvis var alla samlade till en gemensam informationsträff där man presenterade idéer och drog upp riktlinjer. Detta med syfte att göra arbetet effektivt men också för att alla skulle få en bild av den helhet till vilken deras eget arbete skulle bidra. Under kursen fick alla elever en egen laptop som de fick använda under kursens gång. I början av kursen tillägnades en förmiddag åt att diskutera källkritik. Under en hel skoldag fick eleverna bekanta sig med ett layoutprogram. Sina nya kunskaper använde eleverna då de sammanställde sina arbeten till en gemensam tidning i slutet av kursen.
Efter den gemensamma kursinledningen introducerades arbetet i de tre ämnesgrupperna; historia och samhällslära, modersmål samt naturvetenskaper. Varje grupp diskuterade i början allas specialintressen med målet att hitta ett gemensamt grupptema. Till exempel den naturvetenskapliga gruppen valde matematiken som ett gemensamt intresse.
Varje grupps specialintressen sammanfördes därefter till ett gemensamt projekt. I detta fall valde man temat energiförsörjning. Varje elev valde också ett delprojekt utgående från det egna specialintresset, till exempel fågelskådning, fiske, elektronik eller återvinning. Dessa delprojekt gav en allmänvetenskaplig bild av energiförsörjningen idag och hur den eventuellt kunde utvecklas i framtiden i t.ex. Österbotten.
En gemensam wiki med filer användes för att eleverna skulle ha tillgång till sitt material var de än befann sig. Gruppen hade en morgonträff varje vecka för en uppdatering av det egna och de gemensamma arbetena. Alla anteckningar från de gemensamma träffarna sparades digital. Detta gjordes så att gruppmedlemmarna vid varje träff kunde svara på frågor som dykt upp under arbetet. Projektet ledde bl.a. till en modell för hur energiförsörjningen i Österbotten kunde se ut år 2030, dvs. det år den aktuella landskapsplanen siktar på.
Från experiment till permanent verksamhet
De tre gruppernas arbeten resulterade i en tidning, där alla elevarbeten presenterades i artikelform. Därtill skrev modersmålsgruppen flera reportage och kolumner, vilket gjorde tidningen till en helhet som uppskattades också utanför den egna skolan. Tidningsprojektet lärde eleverna hur redaktionellt arbete fungerar och vad en deadline innebär i praktiken. För själva tidningsprojektet anlitades en extern sakkunnig person, som hjälpte eleverna med layouten och de datorprogram som behövdes. Eleverna upplevde detta som en motivationshöjande faktor och arbetet fick en större betydelse för eleverna tack vare experthjälpen. Att ha ett synligt resultat i form av en tidning gjorde att eleverna vid slutet av kursen också var väldigt stolta över det arbete de gjort.
Som lärdomar av projektet nämnde eleverna att de bland annat lärde sig att ta ansvar och att de blivit mer självständiga under kursen. Trots att kursen medförde extra arbete med flera tidiga morgnar innan den normala undervisningen och sena kvällar hemma på egen hand, var alla efteråt nöjda med att de valde kursen. Eleverna gillade möjligheten att få fördjupa sig i ett ämne som de var speciellt intresserade av. Eftersom IKT hade en central roll och alla elever hade en egen laptop till sitt förfogande under kursen, kunde eleverna forska inom sitt ämne på ett mångsidigt sätt. Eleverna uppskattade också de nya vännerna och den nya arbetsgemenskapen som kursen innebar.
Lärarna som ansvarade för tillvalskursen tyckte att de under kursen också utvecklades i sin lärarroll. Lärarna fick en handledarroll där de tillsammans med eleverna jobbade för att uppnå ett gemensamt mål. Eftersom kursinnehållet styrs av de elever som väljer kursen och deras specialintressen, kan lärarna inte på förhand planera kursen och kursens slutresultat blir också därmed olika från år till år. Det är något som lärarna även upplevde som en utmaning. Under denna tillvalskurs måste lärarna gå utanför sitt bekvämlighetsområde, eftersom de inte exakt vet hur följande lektion kommer att förlöpa och vilka frågor eleverna kommer att ställa eftersom problemen eleverna stött på i sitt forskningsarbete kan vara vad som helst. Lärarna kunde också se att deltagandet i tillvalskursen påverkade elevernas prestationer i övriga ämnen i skolan, eftersom elevernas självförtroende ökade. Lärarna kunde också observera effekter av tillvalskursen utanför den lilla arbetsgruppen, i och med att elevernas extra inspiration för skolarbetet även spred sig vidare till deras skolkompisar. Tillvalskursen fortsatte även det följande läsåret och har nu blivit permanent verksamhet i skolan.
Länk
Studio 3
ERFARENHETER I OMLOPP – idéer för utveckling av lärmiljöernaTina Heino (red.), © Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2013:7 ISBN 978-952-13-5637-7 (hft.) ISBN 978-952-13-5638-4 (pdf) ISSN-L 1798-906X ISSN 1798-906X (tryckt) ISSN 1798-9078 (online), Pärm27.11.2013