Ledarskapet är av vikt

eTwin­ning – eu­ro­pe­iskt nät­verk och part­ner­skaps­pro­gram, Eu­ro­pe­is­ka kom­mis­sio­nen, Eu­ro­pe­an School­net och Ut­bild­nings­sty­rel­sen Tui­ja Lind­ström, eTwin­ningam­bas­sa­dör, lek­tor i bio­lo­gi och geo­gra­fi vid Ha­vu­ko­sken kou­lu i Van­da och nät­pe­da­go­gisk stöd­per­son för Kor­so- Björk­by­om­rå­det Den fin­länds­ka lä­ra­ren har ut­for­mat sitt ar­be­te rätt själv­stän­digt. Som lä­ra­re läg­ger man ner hela sin per­son i sitt ar­be­te och väl­jer själv de lämp­li­gas­te ar­bets­sät­ten och verk­ty­gen för un­der­vis­ning­en. Lä­rar­rol­len för­änd­ras snabbt och sam­ti­digt änd­ras lär­me­to­der­na, ar­bets­sät­ten och te­o­ri­er om lä­ran­det och un­der­vis­ning­en.

Att ut­veck­la kun­ska­per­na är en fort­gå­en­de pro­cess. Må­let är en för­änd­ring bå­de i tan­ke­sät­tet och i verk­sam­hets­kul­tu­ren på lä­rar­ni­vå, rek­tors­ni­vå och på ut­bild­nings­an­ord­narr­ni­vå. Ini­ti­a­ti­vet till för­änd­ring och ut­veck­ling kan kom­ma från vem som helst av des­sa.

Lär­mil­jö­pro­jek­ten har gett många kom­mu­ner, lä­ro­an­stal­ter och sko­lor möj­lig­he­ter att ut­veck­la sin un­der­vis­ning. Med hjälp av pro­jekt har man ac­ce­le­re­rat och främ­jat för­änd­rings­pro­ces­ser. Via ut­veck­lings­pro­jek­ten har man ut­veck­lat späns­ten i det stra­te­gis­ka tän­kan­det och fått eko­no­mis­ka re­sur­ser som kom­mu­ner­na inte nöd­vän­digt­vis an­nars skul­le haft till­gång till. Sam­ti­digt sig­na­le­rar del­ta­gan­de i pro­jek­ten en vil­ja att stöd­ja den pe­da­go­gis­ka ut­veck­ling­en. Där­för ska man inte se pro­jek­ten som ex­tra ar­be­te utan som stöd i ut­veck­lings­ar­be­tet, där hela un­der­vis­nings­per­so­na­len del­tar.

Kommunnivå

De riks­om­fat­tan­de lä­ro­pla­ner­na hål­ler på att för­ny­as. I det­ta ar­be­te tar man lär­dom av ti­di­ga­re ut­veck­lings­pro­jekt, ef­ter­som man i dem har ut­fört sys­te­ma­tiskt pe­da­go­giskt ut­veck­lings­ar­be­te. För många av de kom­mu­ner, lä­ro­an­stal­ter och sko­lor som del­ta­git i pro­jek­ten är det lät­ta­re än för and­ra att till­äg­na sig de nya lä­ro­pla­ner­nas hu­vud­lin­jer.

Det är önsk­värt att re­for­men av lä­ro­pla­nen på kom­mun­ni­vå leds ge­men­samt, och den bor­de ske i en nä­ra dia­log med rek­to­rer­na, lä­rar­na och vård­nads­ha­var­na. Kom­mu­nens upp­gift är att ska­pa ra­mar men det är vik­tigt att lä­ro­pla­ner­na är skriv­na så att kre­a­ti­vi­te­ten och in­no­va­tions­för­må­gan hos den som ut­för ar­be­tet, den en­skil­da sko­lan, lä­ro­an­stal­ten, lä­ra­ren el­ler lä­rar­na, inte li­der. I nya pro­jekt är en med­ve­ten mål­sätt­ning och att den ut­trycks öp­pet de förs­ta ste­gen i ut­veck­lan­det av kun­nan­det. Oav­sett om pro­jek­tet hand­lar om tek­nik i un­der­vis­ning­en el­ler sko­lor­nas in­ter­na­tio­na­li­se­ring, så har ut­bild­nings­an­ord­nar­na en skyl­dig­het att föl­ja sin tid och ut­veck­la kom­pe­ten­sen i sina sko­lor och lä­ro­an­stal­ter och ska­pa än­da­måls­en­li­ga struk­tu­rer för ut­veck­lings­ar­be­tet.

Ett exempel från Vanda

Kom­mu­ner­na ska ha pla­ner och prax­is för an­skaff­ning, ut­veck­ling och sprid­ning av kun­nan­det samt till­räck­li­ga eko­no­mis­ka re­sur­ser för det­ta. Läs­året 2010–2011 val­de bild­nings­ver­ket i Van­da stad som stra­te­giskt tyng­punkt att öka det pe­da­go­gis­ka kun­nan­det i an­vänd­ning av tek­nik. Ett re­gi­o­nalt nät­pe­da­go­giskt nät­verk av stöd­per­so­ner och ett skol­spe­ci­fikt sys­tem av stöd­per­so­ner ska­pa­des me­dan fi­nan­si­e­ring­en helt sköt­tes av bild­nings­ver­ket.

Ef­ter den förs­ta in­sat­sen, lot­sa­des var och en av sko­lor­na till att ska­pa sina egna struk­tu­rer för den pe­da­go­gis­ka an­vänd­ning­en av tek­nik. Se­na­re upp­lös­tes det skol­spe­ci­fi­ka stö­det som ut­bild­nings­ver­ket hade be­ta­lat, men den re­gi­o­na­la nät­pe­da­go­gis­ka mo­del­len och sam­ar­be­tet fun­ge­rar fort­fa­ran­de. Sko­lor­na kun­de i sina skol­spe­ci­fi­ka bud­ge­tar be­slu­ta om de be­höv­de in­ternt stöd för att om­sät­ta an­vänd­ning­en av tek­nik i un­der­vis­ning­en i prak­ti­ken och vid be­hov kun­de in­ter­na eko­no­mis­ka re­sur­ser an­vi­sas för det­ta.

Van­da stad har sam­man­lagt sex re­gi­o­na­la finsk­språ­ki­ga nät­pe­da­go­ger och en svensk­språ­kig. Nät­pe­da­go­ger­na har en ned­satt un­der­vis­nings­skyl­dig­het på fem års­vecko­tim­mar. Man har till­sam­mans kom­mit över­ens om att tis­da­gar­na re­ser­ve­ras för nät­pe­da­go­ger­nas mö­ten. Då kan det hand­la om mö­ten med bild­nings­ver­kets ko­or­di­na­to­rer, or­ga­ni­se­ring av ut­bild­nings­da­gar, be­sök hos di­rek­tio­ner­na för om­rå­dets sko­lor, stöd för en­skil­da lä­ra­re i klass­rum­men el­ler kam­ra­t­un­der­vis­ning och pe­da­go­gisk råd­giv­ning för an­vänd­ning av tek­nik. Sam­ti­digt ska man ha som mål att se till att nät­pe­da­go­ger­nas egen sak­kun­skap ut­veck­las ge­nom att de re­gel­bun­det del­tar i ut­bild­ning. Vi bör­ja­de med att ge mest hand­led­ning till de sko­lor där det pe­da­go­gis­ka an­vän­dan­det av tek­no­lo­gin va­rit mi­ni­mal. Sta­dens har ock­så som mål att mins­ka skill­na­der­na mel­lan sko­lor­na och på den­na punkt har man lyck­ats bra.

Med hjälp av ut­veck­lings­pro­jek­ten för lär­mil­jö­er­na har många sko­lor och lä­ro­an­stal­ter i Van­da fått en puff att ut­veck­la och för­nya sin verk­sam­hets­kul­tur samt skaf­fat ny ut­rust­ning. En­ligt bild­nings­ver­kets lin­je­drag­ning er­bjuds alla möj­lig­het till pro­jekt och va­let av de sko­lor och lä­ro­an­stal­ter som del­tar sker jämnt en­ligt om­rå­de och ni­vå. Ing­en har än­nu del­ta­git två pro­jekt. Med pro­jekt­peng­ar­na har man ock­så kun­nat an­stäl­la en pro­jekt­ar­be­ta­re vid bild­nings­ver­ket för att ko­or­di­ne­ra pro­jekt och be­sö­ka sko­lor­na. Sam­ar­be­tet mel­lan sko­lor­na och lä­ro­an­stal­ter­na vad gäl­ler att dela med sig av god prax­is har bli­vit en del av var­da­gen.

Kom­mu­nen kö­per ut­rust­ning till sko­lor­na ge­nom le­a­sing. Le­a­sing­pe­ri­o­den är 3–5 år. Be­räk­nings­grun­der­na för ut­rust­ning­en som an­skaf­fas upp­da­te­ras med någ­ra års mel­lan­rum. Sys­te­met har fun­ge­rat bra. Sko­lor­na och lä­ro­an­stal­ter­na har själ­va fått be­stäm­ma om de vill ha bords­da­to­rer el­ler bär­ba­ra, om lä­rar­na får egna per­son­li­ga bär­ba­ra da­to­rer el­ler sta­tio­nä­ra lä­rar­da­to­rer i klass­rum­men el­ler om de har en fast da­tor­sal el­ler om de kö­per da­tor­vag­nar.

Sam­ti­digt har sys­te­mets stel­het va­rit ett pro­blem. För da­ta­tek­nisk ut­rust­ning är 3–5 år en myck­et lång tid, men det har inte va­rit möj­ligt att skaf­fa ny ut­rust­ning an­nat än i sam­band med by­tet av le­a­sing­pe­ri­o­den. Sko­lor­na och lä­ro­an­stal­ter­na kan hel­ler inte kö­pa de ap­pa­ra­ter de be­hö­ver med den egna bud­ge­ten även om det skul­le fin­nas peng­ar. Dess­utom kan pe­da­go­gis­ka be­ho­ven ock­så för­änd­ras be­tyd­ligt un­der den le­a­sing­pe­ri­o­den. En an­nan öm punkt är byg­gan­det av tråd­lö­sa nät och hur de fun­ge­rar. Hur be­slu­tar man om vil­ken sko­la el­ler lä­ro­an­stalt som får tråd­löst nät nu och vil­ken som mås­te vän­ta i fem år? De nu­va­ran­de tråd­lö­sa nä­ten stö­der hel­ler inte alla ope­ra­tiv­sys­tem.

I många stä­der har da­ta­för­valt­ning­en stor makt i be­sluts­fat­tan­det om vil­ken ut­rust­ning som skaf­fas till sko­lor­na och lä­ro­an­stal­ter­na och på vil­ka vill­kor. Det pe­da­go­gis­ka be­ho­vet och ut­veck­lings­ar­be­tet är inte all­tid nöd­vän­digt­vis för­en­ligt med des­sa vill­kor. Där­för mås­te par­ter­na föra dis­kus­sion och ska­pa prax­is som tillå­ter att lä­rar­nas be­hov blir hör­da.

Li­ka­så kan sta­dens be­stäm­mel­ser om kon­kur­rens­ut­sätt­ning ute­slu­ta kö­pet av viss ut­rust­ning för upp till ett år. Den bäs­ta lös­ning­en skul­le vara att sko­lor­nas och lä­ro­an­stal­ter­nas nät var öpp­na och att ele­ver­na och stu­de­ran­de­na kun­de ta sina egna ap­pa­ra­ter till sko­lan.

Ledarskapet är viktigt

Idag leds sko­lor­na och lä­ro­an­stal­ter­na van­ligt­vis av rek­torn och bi­trä­dan­de rek­torn till­sam­mans med led­nings­grup­per­na. Le­dar­ska­pet är ett tea­m­ar­be­te och en dia­log mel­lan de oli­ka ak­tö­rer­na be­hövs. Sko­lor­na och lä­ro­an­stal­ter­na har team och ar­bets­grup­per till vil­ka alla lä­ra­re hör. Grup­per­na har star­ka bind­ning­ar till var­and­ra och kän­ner till var­and­ras upp­gif­ter. Le­da­rens upp­gift är att leda det­ta pro­fes­sio­nel­la nät­verk med fo­kus på mål­sätt­ning­en i en­lig­het med kom­mu­nens vär­den, vi­sio­ner och stra­te­gi.

Le­dar­ska­pet krä­ver led­ning av nät­ver­kens kol­lek­ti­va in­tel­lekt och tän­kan­de. Le­dar­ska­pet bin­der pro­jek­ten till sko­lans el­ler lä­ro­an­stal­tens grund­upp­gift och hål­ler dem i fo­kus. Den stra­te­gis­ka pla­ne­ring­en av ut­veck­lings­pro­jek­ten i ar­bets­ge­men­ska­pen in­ne­bär att man stär­ker ex­per­ti­sen och an­vän­der den för ar­bets­ge­men­ska­pens bäs­ta, att det fås be­höv­ligt stöd samt att man fat­tar kla­ra med­vet­na be­slut.

Ibland har ut­veck­lings­pro­jek­ten en ten­dens att per­so­ni­fi­e­ras i ar­bets­ge­men­ska­pen. Då sprids inte ar­bets­me­to­der, god prax­is och ny yr­kes­kom­pe­tens i or­ga­ni­sa­tio­nen. Pro­jek­tets re­sul­tat blir kvar som den en­skil­da per­so­nens, inte or­ga­ni­sa­tio­nens egen­dom. Där­för be­hövs stra­te­giskt le­dar­skap, ett till­räck­ligt stort team och ibland till och med att nyck­el­per­so­nen sti­ger åt si­dan så att rätt ar­bets­me­tod sprids i hela ar­bets­ge­men­ska­pen. Ut­veck­ling och för­änd­ring av struk­tu­rer­na krä­ver att ar­bets­ge­men­ska­pen har ge­men­sam­ma stra­te­gis­ka av­sik­ter. Sko­lans el­ler lä­ro­an­stal­tens led­ning har stort in­fly­tan­de på hur des­sa kon­strue­ras. Till ex­em­pel de eko­no­mis­ka re­sur­ser­na, så­som av­lö­ning av vi­ka­ri­er stö­der om­vand­ling­en av den pe­da­go­gis­ka verk­sam­hets­kul­tu­ren.

I all­män­het fö­der pro­jek­ten nya pro­jekt och trös­keln att del­ta blir be­tyd­ligt läg­re. Många pro­jekt stö­der var­and­ra. Att gå med i pro­jekt på­ver­kar över­gri­pan­de ar­bets­ge­men­ska­pens sätt att ver­ka och sva­ra på ut­ma­ning­ar. Med led­ning­ens och ar­bets­ge­men­ska­pens (at­ti­tyd­kli­mat, pe­da­go­gis­ka struk­tu­rer) stöd är det lätt för den en­skil­da lä­ra­ren att vara ex­pe­ri­men­te­ran­de och in­no­va­tiv i sitt lä­ran­de.

Till ex­em­pel är in­ter­na­tio­nellt sam­ar­be­te och ut­nytt­jan­det av tek­no­lo­gi na­tur­li­ga de­lar av ele­ver­nas, stu­de­ran­de­nas och lä­rar­nas var­dag. Att del­ta i di­gi­talt in­ter­na­tio­nellt sam­ar­be­te mel­lan sko­lor el­ler lä­ro­an­stal­ter, till ex­em­pel i eTwin­ning och Co­me­ni­us, er­bju­der au­ten­tis­ka si­tu­a­tio­ner i vil­ka man un­der pro­jek­tens fram­skri­dan­de kan an­vän­da många slags nät­verk­tyg. An­vänd­ning av nya verk­tyg och ett nytt sätt att tän­ka ut­veck­las i sam­ar­be­te med ut­länds­ka och in­hems­ka kol­le­gor samt till­sam­mans med ele­ver­na och stu­de­ran­de­na ge­nom att vi lär oss och lär var­and­ra.

Ge­nom att pla­ne­ra till­sam­mans når vi må­let och ser om­vand­ling­en som en möj­lig­het. Ar­bets­ge­men­ska­pen är i kon­stant stra­te­gisk ut­veck­ling, vil­ket be­hövs i ett sam­häl­le som är un­der för­änd­ring. För­änd­ring är en del av var­da­gen och är ett ex­pe­ri­men­te­ran­de i en el­ler an­nan rikt­ning. Sam­ti­digt änd­ras ock­så hur ar­bets­ge­men­ska­pen leds ef­ter­som det pe­da­go­gis­ka tän­kan­det styr för­änd­ring­ens rikt­ning. Sko­lans el­ler lä­ro­an­stal­tens led­ning ska hela ti­den ha ”kän­sel­sprö­ten ute”.

Led­ning­ens full­stän­di­ga och obe­vek­li­ga stöd är av störs­ta vikt. Ut­veck­ling ska­par all­tid nya ut­ma­ning­ar och många slag av si­tu­a­tions­bund­na lös­ning­ar. All­ting går inte all­tid som man pla­ne­rat och ibland står verk­ligt sto­ra hin­der i vä­gen för för­änd­ring­en. Då be­hövs led­ning­ens stöd och ex­per­tis samt ett ge­di­get le­dar­skap så att man kan fat­ta ock­så svå­ra be­slut.

Det är bra om led­ning­en kan ge en­skil­da lä­ra­re el­ler lär­ar­grup­per fri­het att ibland lå­ta sig ryck­as med av de sto­ra för­änd­ring­ar­nas vin­dar, trots att den öv­ri­ga lä­rar­kå­ren inte än­nu har ta­git sa­ken till sig. Det är ibland en­samt att vara pi­on­jär. Led­ning­ens stöd och hand­led­ning i oli­ka upp­gif­ter är nöd­vän­dig, för även en ex­pert har be­hov av kam­rat­stöd. Det är bra om led­ning­en li­tar på ex­per­ten och ock­så ger den­ne en viss be­slu­tan­de­rätt. Det är bra om led­ning­en i så hög grad som möj­ligt föl­jer med sin tid och bil­dar så tä­ta nät­verk som möj­ligt.

Om led­ning­ens stöd sak­nas kan det­ta häm­ma den en­skil­da lä­ra­rens ak­ti­vi­tet och stop­pa lä­ra­rens pe­da­go­gis­ka pro­fes­sio­nel­la ut­veck­ling. Att vara rek­tor krä­ver en stark vil­ja att ut­veck­las i sin roll så att le­dar­ska­pet inte finns till bara för att upp­rätt­hål­la ex­i­ste­ran­de prax­is och verk­sam­het. Då rik­tas le­dar­ska­pet mot led­ning av ak­ti­vi­te­ter i stäl­let för mot ut­vär­de­ring och ut­veck­ling av hand­lings­sät­ten.

Arbetsgemenskapen

Ett li­be­ralt och för­doms­fritt at­ti­tyd­kli­mat gör ar­bets­ge­men­ska­pen gott. Då är det lätt för ar­bets­ge­men­ska­pens med­lem­mar att vara ak­ti­va ut­veck­la­re av sitt ar­be­te och av ge­men­ska­pen samt att ska­pa dia­log med led­ning­en. Det om­gi­van­de sam­häl­let får inte stan­na ut­an­för sko­lans väg­gar, det ska gö­ras till en del av lä­ran­det och un­der­vis­ning­en. Det ska fin­nas ut­rym­me för den en­skil­da lä­ra­rens ska­par­kraft och ex­pe­ri­ment­lus­ta. Ivern och gläd­jen har en be­nä­gen­het att smit­ta av sig på ar­bets­kam­ra­ter­na.

En en­skild ak­tiv lä­ra­re ut­veck­lar inte en­sam hela sko­lan el­ler lä­ro­an­stal­ten. Des­sa lä­ra­re fun­ge­rar för­vis­so som ut­veck­lings­pro­jek­tens rygg­rad men be­hö­ver and­ra vid sin sida. Man be­hö­ver sam­lä­rar­skap, ar­bet­s­par­stän­kan­de, där sa­ker pla­ne­ras, ge­nom­förs och ut­vär­de­ras till­sam­mans. Det är bra om lä­ran­det sker i en öp­pen dia­log. Kam­rat­stö­dets och men­tor­verk­sam­he­tens be­ty­del­se i den pe­da­go­gis­ka dia­lo­gen är stor. Det vore vik­tigt för lä­ra­ren att bli­da nät­verk bå­de inom Fin­land och ut­an­för lan­dets grän­ser. Lä­ran­det och un­der­vis­ning­en in­ter­na­tio­na­li­se­ras och det krävs dia­log åt bå­da hål­len. Sam­ti­digt be­hövs rek­torns stöd.

De struk­tu­rer och den verk­sam­hets­kul­tur som ska­pats ska stöd­ja sam­lä­rar­ska­pet, dess pla­ne­ring, ge­nom­fö­ran­de och be­döm­ning. I frå­ga om läs­ord­ning­en är må­let att den är den bäs­ta möj­li­ga för ele­vens el­ler stu­de­ran­dens lä­ran­de och att man ger lä­ra­ren tid för att föra en pe­da­go­gisk dia­log. Pro­jek­ten tas på ett lyck­at sätt in ut­bild­ning­en och till alla ele­ver samt i alla lä­ro­äm­nen med sina oli­ka tyngd­punk­ter.

Pro­jekt­pro­ces­sen, er­fa­ren­he­ter och re­sul­tat ska gö­ras syn­li­ga för var­je med­lem i ar­bets­ge­men­ska­pen. Det­ta är yt­terst vik­tigt för att hela ar­bets­ge­men­ska­pens verk­sam­hets­kul­tur små­ning­om ska ut­veck­las och för­änd­ras. När var­dags­syss­lor­na tyng­er kan det­ta ibland vara en ut­ma­ning, men med led­ning­ens stöd lyck­as det. De nya ar­bets­me­to­der som ut­veck­lats har på det­ta sätt en möj­lig­het att eta­ble­ra sig. Med pro­jek­ten änd­ras hela sko­lans el­ler lä­ro­an­stal­tens verk­sam­hets­kul­tur och ar­be­te i takt med in­for­ma­tions­sam­häl­lets ut­veck­ling. Sam­ti­digt blir sam­ar­be­tet mel­lan det om­gi­van­de sam­häl­let och hem­men mång­si­di­ga­re och mer in­ter­ak­tivt. Sko­lan el­ler lä­ro­an­stal­ten är en ge­nu­in del av sam­häl­let.