3. Gränslöst lärande

Vid en förs­ta an­blick hand­lar ar­tik­lar­na i det­ta ka­pi­tel om vitt skil­da te­man och ar­bets­sätt. De hand­lar om stu­die­hand­led­ning, dock­te­a­ter och bi­stånds­ar­be­te, om att ut­nytt­ja ele­ver­nas egen di­gi­ta­la ut­rust­ning, om nät­verks­bild­ning och om vik­ten av själv­styr­ning i an­vänd­ning­en av so­ci­a­la me­di­er. Det des­sa ex­em­pel än­då har ge­men­samt är att de vi­sar på kre­a­ti­va och kol­la­bo­ra­ti­va till­vä­ga­gångs­sätt att ge­nom att ut­nytt­ja di­gi­ta­la ar­bets­sätt ta in om­värl­den i sko­lan, och så­lun­da sät­ta bå­de sko­la och lä­ran­de i ett stör­re sam­man­hang och bi­dra till lä­ran­de utan grän­ser.

En­ligt ka­pi­tel tre finns det många vä­gar till gräns­löst lä­ran­de. Ibland är det en­dast små steg som be­hövs för att gö­ra un­der­vis­ning och lä­ran­de mer in­no­va­tivt. Fe­no­men­ba­se­rat lä­ran­de har i ett av ex­emp­len öpp­nat för lä­ran­de med alla sin­nen där ele­ver­na sma­kar, luk­tar och kän­ner på det de ska lä­ra sig om. Att an­vän­da QR-ko­der läm­par sig ut­märkt i gym­nas­ti­ken, men kan i kom­bi­na­tion med and­ra lä­ro­äm­nen bi­dra till att lä­ran­det tar ett kliv bå­de ur gym­nas­tik­sa­len och ock­så ur lä­ro­bo­ken. Även att rucka på ex­i­ste­ran­de sätt att job­ba kan ge stort mer­vär­de, så­som ex­emp­let där sko­lans sam­ar­be­te med ut­om­stå­en­de ex­per­ter di­gi­ta­li­se­rats och nu i läng­den spa­rar bå­de tid och mil­jö utan att de stu­de­ran­de går mis­te om de nya syn­vink­lar och lös­nings­mo­del­ler och den au­ten­ti­ci­tet som en ut­om­stå­en­de ex­pert kan ge.

In­ter­na­tio­nellt skol­sam­ar­be­te är idag lät­ta­re än nå­gon­sin ge­nom de di­gi­ta­la möj­lig­he­ter som finns för lä­ra­re och sko­lor att bå­de hit­ta var­and­ra och ge­nom att an­vän­da oli­ka verk­tyg ska­pa sam­ar­bet­sa­re­nor där bå­de lä­ra­re och ele­ver kom­mu­ni­ce­rar, sam­ar­be­tar och till­sam­mans byg­ger kun­skap. Sär­skilt kol­la­bo­ra­ti­va di­gi­ta­la verk­tyg gör att det in­ter­na­tio­nel­la sam­ar­be­tet kan ge­nom­fö­ras så att sko­lor­na an­vän­der var­and­ra som re­surs och inte som pu­blik. Gräns­löst lä­ran­de kan na­tur­ligt­vis även ge­nom­fö­ras ge­nom att kom­bi­ne­ra lä­ros­tof­fet med re­sor in real life. Men som ex­emp­let i ka­pit­let vi­sar, är di­gi­ta­la ar­bets­sätt även här en vä­sent­lig del av sam­ar­bets­for­mer­na när pla­ne­ring, do­ku­men­te­ring och lä­ran­de i oli­ka geo­gra­fis­ka mil­jö­er ska kom­bi­ne­ras till en han­ter­bar hel­het.

Det gräns­lö­sa lä­ran­det tan­ge­rar även frå­gan om sko­lan bor­de ut­nytt­ja ele­ver­nas egen ut­rust­ning mer än för­ut även i den grund­läg­gan­de ut­bild­ning­en och lå­ta da­torn få sam­ma slags roll som pe­na­len el­ler lä­ro­bo­ken. De so­ci­a­la me­di­er­na är till sin na­tur gräns­lö­sa, och där­med har sko­lan en ut­ma­ning i att fost­ra ele­ver­na till själv­re­gle­ring och au­to­no­mi på web­ben utan att be­grän­sa de­ras möj­lig­he­ter till svän­g­rum och ut­trycks­fo­rum. Sko­lans verk­sam­hets­kul­tur och in­ställ­ning till lä­ran­de in­ver­kar även på sko­lans ar­ki­tek­to­nis­ka lös­ning­ar. Mång­si­di­ga ar­bets­sätt krä­ver ock­så ett mång­si­digt fy­siskt lär­land­skap, till ex­em­pel plat­ser för in­di­vi­du­ellt ar­be­te, för grupp­ar­be­te och för ar­be­te i in­ter­ak­tion med lä­ra­ren.

Ka­pi­tel tre hand­lar om till­vä­ga­gångs­sätt som ger ele­ver­na möj­lig­het att lä­ra sig i sam­spel med and­ra och med var­and­ra på många oli­ka are­nor, om au­ten­tis­ka lär­si­tu­a­tio­ner och om re­le­van­ta di­gi­ta­la ar­bets­sätt som be­ri­kar lä­ran­det bå­de för ele­ver och för lä­ra­re.