Ingen gräns för var vi lär oss

Koordineringsprojektet för användning av utrustning, program och tjänster i undervisningen, Kaustby kommun Leena Hietaniemi

Ele­ver lär sig allt mer ut­an­för sko­lans och klass­rum­mets väg­gar via me­di­er­na, till­sam­mans med vän­ner el­ler ge­nom sina in­tres­sen. Det är lätt att kom­ma åt in­for­ma­tions­käl­lor och att vara in­ter­ak­tiv via so­ci­a­la me­di­er. Vil­ken roll har då lä­ra­ren och det som sker in­nan­för skol­bygg­na­dens och klass­rum­mets väg­gar? En åsikt är att lä­ra­ren bor­de bli en bro­byg­ga­re mel­lan sko­lan och and­ra lär­mil­jö­er. Lä­ra­ren bor­de gö­ra det möj­ligt att lä­ra sig på oli­ka sätt, ge väg­led­ning och stär­ka na­tur­li­ga sätt att lä­ra sig i nya mil­jö­er. Lä­ra­rens stöd be­hövs spe­ci­ellt när man för­ny­ar ar­bets­sät­ten.

En ut­vidg­ning av lär­mil­jön ut­an­för klass­rum­met, kun­skaps­byg­gan­de och pro­blem­lös­ning i en verk­lig mil­jö, stö­der mång­si­digt lä­ran­de och främ­jar ut­veck­ling­en av fram­tids­kun­ska­per. Lä­ra­ren be­hövs för att hand­le­da ele­ven till me­nings­fullt kun­skaps­byg­gan­de, vare sig det ge­nom­förs med el­ler utan tek­nik, vid pul­pe­ten el­ler ut­an­för sko­lan. Föl­jan­de pro­jekt­be­skriv­ning­ar är ex­em­pel på hur man har vid­gat lär­mil­jö­er­na till mer in­no­va­ti­va mil­jö­er bort­om pul­pe­ter­na, klass­un­der­vis­ning­en och skol­bygg­na­den. Det hand­lar inte all­tid om att ta sto­ra steg, utan om små upp­täck­ter, där till ex­em­pel tek­ni­ken stö­der lä­ran­det.

Sju får erövrar världen

I ut­veck­lings­pro­jek­tet Pi­e­niä ih­mis­iä – Su­u­ria ta­ri­no­i­ta (Små män­ni­skor – Sto­ra be­rät­tel­ser) fick sex­or­na er­öv­ra värl­den med hjälp av sin fan­ta­si. I en dock­te­a­ter­pro­duk­tion an­vän­de man sig av me­die­kul­tu­ren och gjor­de en vi­deo. Ar­be­tet stöd­de bå­de bar­nens me­die­kun­ska­per och ut­trycks­för­må­ga och över­skred lä­ro­äm­nes­grän­ser­na.

De sju få­ren i dock­te­a­ter­fö­re­ställ­ning­en pla­ne­rar att rym­ma ut i värl­den

I bör­jan av pro­jek­tet fick ele­ver­na och de hand­le­dan­de lä­rar­na ut­bild­ning i te­a­ter och me­dia. Ele­ver­na ska­pa­de fö­re­ställ­ning­en själ­va, de till­ver­ka­de dock­or, ku­lis­ser och skrev ma­nus, kom­po­ne­ra­de mu­sik och spe­la­de upp pjä­sen och lad­da­de upp vi­de­on på in­ter­net. Få­rens även­tyr i värl­den ge­nom­för­des en­kelt med hjälp av en do­ku­ment­ka­me­ra som pro­ji­ce­ra­de oli­ka land­skap och mil­jö­er som bak­grund till fö­re­ställ­ning­en.

Det be­höv­des mo­dern IT-ut­rust­ning för att för­verk­li­ga mul­ti­me­di­e­de­len av fö­re­ställ­ning­en. Do­ku­ment­ka­me­ran an­vän­des bå­de för att pro­ji­ce­ra ku­lis­ser och för att tit­ta på ma­nus och skis­ser till­sam­mans, och med hjälp av en pro­jek­tor kun­de man se på vi­de­o­tag­ning­ar­na till­sam­mans. Man be­höv­de en da­tor för text­be­hand­ling och för att spa­ra och re­di­ge­ra vi­de­on, och di­gi­tal­ka­me­ror för att fil­ma, spa­ra pro­ces­sen och ta bak­grunds­bil­der.

Näs­ta gång skul­le man kun­na ut­vid­ga lär­mil­jön till oli­ka ex­pert­nät­verk ge­nom att ta med ex­per­ter på hand­ar­be­te och dock­te­a­ter och me­die­kun­ni­ga för att stöd­ja ele­ver­nas ar­be­te.

Upplevelser i museimiljö

I ut­veck­lings­pro­jek­tet Ku­per­Ke­ik­ka och pro­jek­To­ri (ung. Kul­ler­byt­tan och Pro­jek­torn) stu­de­ra­de man 1700-ta­let ge­nom att ut­gå från oli­ka fe­no­men och läm­na klass­rum­met. Idén bak­om pro­jek­tets work­shops­dag och work­shop­par var att an­vän­da alla sin­nen: man kun­de se, hö­ra, sma­ka och kän­na på det man skul­le lä­ra sig om. Syf­tet var ock­så att ut­veck­la ele­ver­nas me­die­läs­kun­nig­het. Fö­re den egent­li­ga work­shops­da­gen sat­te man sig in i pe­ri­o­dens his­to­ris­ka kon­text ge­nom att bland an­nat lä­sa blog­gar. Ele­ver­na gjor­de ock­så fle­ra vi­de­or om his­to­ris­ka hän­del­ser.

Ele­ver­na gjor­de en träd­gård med fin­länds­ka väx­ter med in­spi­ra­tion från träd­går­den i Ver­sa­il­les.

Övning ger färdighet

I Esbo mu­sik­in­sti­tuts ut­veck­lings­pro­jekt Tek­no­Emo har man ut­vid­gat lär­mil­jön med hjälp av tek­nik så att den sträck­er sig till hem­met. Lä­ran­de ge­nom att öva hem­ma har fått stöd med hjälp av in­spe­la­de lek­tio­ner, un­der­vis­nings­vi­de­or, ljud­fi­ler och lär­spel som kan lad­das ner från in­ter­net.

Man glöm­mer lätt vad lä­ra­ren har gett för öv­nings­an­vis­ning­ar om det man spe­lat och sjung­it un­der lek­tio­nen. Tänk om lä­ra­ren skul­le kun­na upp­re­pa dem igen när man är hem­ma? Det kan man om lek­tio­nen har spe­lats in så att man kan se den på sin da­tor hem­ma. Om det ele­ven spe­lar el­ler sjung­er fil­mas un­der lek­tio­nen, kan ele­ven grans­ka sin pre­sta­tion ge­nom ”andras” ögon och öron när han el­ler hon övar hem­ma. Att se sig själv på vi­deo kan vara svårt om man är myck­et själv­med­ve­ten, sär­skilt för yng­re ton­åring­ar. Ge­nom att kom­bi­ne­ra vi­de­or­na med lä­ra­rens in­struk­tio­ner och själv­vär­de­ring får ele­ven möj­lig­het att hit­ta det som är vik­tigt att ut­veck­la för ho­nom el­ler hen­ne själv.

Un­der lek­tio­ner­na får ele­ven gans­ka få möj­lig­he­ter att spe­la med en ac­kom­pan­ja­tör, fast­än det hör till när man stu­de­rar ett me­lo­di­in­stru­ment, till ex­em­pel fiol. Med hjälp av tek­ni­ken kan ele­ven lad­da ner det ac­kom­pan­je­mang han el­ler hon be­hö­ver från in­ter­net och kan öva med en out­trött­lig ac­kom­pan­ja­tör utan att be­hö­va spän­na sig. Med mo­dern tek­nik och Midi-fi­ler kan man ock­så byta tem­po och ton­art på kom­pet. Ele­ven kan på egen hand för­sö­ka upp­nå käns­lan av att vara på en stor scen, och fin­sli­pa sin pre­sta­tion. Ele­ver­na tyck­er ock­så att ljud­fi­ler­na är till hjälp un­der de ibland trå­ki­ga ac­kor­döv­ning­ar­na i mu­sik­te­o­ri. Med hjälp av ljud­fi­ler­na kan ele­ver­na öva ac­kord­följ­der på många oli­ka sätt även hem­ma. Man kan upp­re­pa ac­kord­följ­den så många gång­er man vill, och den går ock­så att av­bry­ta när man vill.

Det blir mera gläd­je i att lä­ra sig mu­si­kens grun­der om det hela kom­bi­ne­ras med lär­spel. Spe­len lock­ar ele­ver­na till att spe­la och de får re­spons di­rekt och kan spe­la spe­len igen, vil­ket gör öv­ning­en ef­fek­ti­va­re. Till ex­em­pel har alla som vill till­gång till spe­len Mu­si­ik­kis­e­ik­ka­i­lu (Mu­sikä­ven­ty­ret) som finns på in­ter­net.

QR-kontroller tar eleverna ur klassrummet

QR-ko­der (quick re­spon­se) är två­di­men­sio­nel­la streck­ko­der som skan­nas och snabbt ger in­for­ma­tion. Ele­ven be­hö­ver ha en ap­pa­rat med ka­me­ra, kod­lä­sa­re och in­ter­net­upp­kopp­ling. QR-ko­den kan in­ne­hål­la ljud, bild, vi­de­or, be­rät­tel­ser, lär­spel och and­ra in­for­ma­tions­käl­lor som stö­der ge­men­samt kun­skaps­byg­gan­de. Lä­ra­ren be­hö­ver i sin ap­pa­rat ett pro­gram som ska­par QR-ko­der.

Det går ock­så att få tag på gra­tis­ver­sio­ner av pro­gram­men för att skan­na, lä­sa och ska­pa ko­der, till ex­em­pel ge­nom att sö­ka på ”qr code re­a­der” och ”qr code ge­ne­ra­tor” på in­ter­net. QR-ko­der­na skrivs ut och sätts fast på kon­trol­ler­na där ele­ver­na kan skan­na av dem.

QR-kon­trol­ler är ett funk­tio­nellt al­ter­na­tiv. Kon­trol­ler­na och ori­en­te­ring­en mel­lan dem kom­bi­ne­rar in­lär­nings­upp­gif­ten med mo­tion. Lä­ra­ren som gjort upp­gif­ter­na kan sät­ta upp många slags mål för att in­häm­ta kun­skap, byg­ga kun­skap, kun­na sam­ar­be­ta och ska­pa in­lär­nings­mo­ti­va­tion. Ap­pa­ra­ter­na och pro­gram­va­ran gör upp­gif­ter­na in­tres­san­ta­re, får dem att lik­na ett spel och är en snabb länk till in­for­ma­tions­käl­lor­na.

Växtkännedom med hjälp av modern teknik

Näs­tan alla ele­ver har en mo­bil ut­rus­tad med ka­me­ra som man kan ta bil­der på väx­ter och an­nat lä­ro­äm­nes­re­la­te­rat med som man hit­tar när man är ute och ori­en­te­rar. Om kon­troll­om­rå­det har ett fun­ge­ran­de nät el­ler om mo­bi­len har ett 3G-kort tar QR-ko­der­na vid kon­trol­ler­na ele­ven snabbt till in­for­ma­tions­käl­lor om äm­net. Dess­utom kan lä­ra­re i oli­ka äm­nen gö­ra en ge­men­sam kon­troll­ba­na. Det gör det möj­ligt att pla­ne­ra till­sam­mans och för­dju­pa sig i in­ne­hål­let sam­ti­digt som man över­skri­der lä­ro­äm­nes­grän­ser­na.

QR-ko­der har ut­nytt­jats i Mo­bi­luck, ett ut­veck­lings­pro­jekt om mo­bilin­lär­nings­tek­no­lo­gi på gym­na­si­et. Man har fäst QR-ko­der på gym­ma­ski­ner med län­kar till You­Tu­be-vi­de­or som är fil­ma­de med en surf­plat­ta. Vi­de­on in­ne­hål­ler in­struk­tio­ner för hur man gör rö­rel­ser­na på rätt sätt. Ele­ven skan­nar QR-ko­den med sin ap­pa­rat, se­dan kan han el­ler hon se in­struk­tions­vi­de­on.

Vad döl­jer sig bak­om den här QR-ko­den?

Lek­full­het och kre­a­ti­vi­tet går ock­så att kopp­la ihop med QR-ko­der. För att få ro­li­ga­re namn på klass­rum med trå­ki­ga namn, så­som Åk 1, Åk 2 och så vi­da­re, ut­lys­te man i en sko­la en namn­täv­ling. Ele­ver­na fick ge namn­för­slag och de bäs­ta val­des ut. Lä­rar­na å sin sida fick ut­gå­en­de från de lä­ro­äm­nen som un­der­vi­sa­des i re­spek­ti­ve klass­rum, fun­de­ra på vil­ka in­ne­håll QR-ko­der­na på dörr­pos­ter­na skul­le leda till. Klass­rum­mens nya namn var bland an­nat Vil­la Vil­le­kul­la (svens­ka), Er­ror (da­ta­tek­nik), Ju­ko­la (mo­ders­må­let fins­ka) och T-squa­re (eng­els­ka).

Län­kar

http://www.you­tu­be.com/watch? v=PM­Tu­Ri­BOL­BI

sjät­te­kl­as­sis­ter­nas dock­te­a­ter­fö­re­ställ­ning Seit­se­män lam­mas­ta val­lo­it­taa maail­man (Sju får tar över värl­den)

http://you­tu.be/Ow 3clsx88eA

vi­deo som pre­sen­te­rar verk­sam­het, pe­da­go­gik och prak­tis­ka work­shops­da­gar i ut­veck­lings­pro­jek­tet Ku­per­Ke­ik­ka ja Pro­jek­To­ri

http://www.tek­no­emo.blogs­pot.fi,

Tek­no­Emos mu­sik­tek­no­lo­gib­logg

http://www.emo.fi/ea­syd­a­ta/cus­to­mers/es­poo/fi­les/tek­no­li­it­te­i­ta/hyva776t.ka776yta776nte­et. koos­te.pdf, Tek­no­Emos goda mo­del­ler http://www.mu­si­ik­kis­e­ik­ka­i­lu.com/op­pi­las.html, ett stäl­le där ele­ven hit­tar ro­li­ga sa­ker och kan öva mu­si­kens grun­der

Käl­lor

Kir­si Po­hjo­la (red.) 2011. Uusi Kou­lu. Op­pi­mi­nen me­di­a­kult­tu­u­rin ai­ka­kau­del­la. Pe­da­go­gis­ka forsk­nings­in­sti­tu­tet, Jy­väs­ky­lä uni­ver­si­tet Forsk­nings­pro­jek­tet In­no­va­ti­ve Teaching and Le­ar­ning http://www.itl­re­se­arch.com/

ER­FA­REN­HE­TER I OM­LOPP – idé­er för ut­veck­ling av lär­mil­jö­er­naTina Hei­no (red.), © Ut­bild­nings­sty­rel­sen Gui­der och hand­böck­er 2013:7 ISBN 978-952-13-5637-7 (hft.) ISBN 978-952-13-5638-4 (pdf) ISSN-L 1798-906X ISSN 1798-906X (tryckt) ISSN 1798-9078 (on­li­ne), Pärm27.11.2013