Elever lär sig allt mer utanför skolans och klassrummets väggar via medierna, tillsammans med vänner eller genom sina intressen. Det är lätt att komma åt informationskällor och att vara interaktiv via sociala medier. Vilken roll har då läraren och det som sker innanför skolbyggnadens och klassrummets väggar? En åsikt är att läraren borde bli en brobyggare mellan skolan och andra lärmiljöer. Läraren borde göra det möjligt att lära sig på olika sätt, ge vägledning och stärka naturliga sätt att lära sig i nya miljöer. Lärarens stöd behövs speciellt när man förnyar arbetssätten.
En utvidgning av lärmiljön utanför klassrummet, kunskapsbyggande och problemlösning i en verklig miljö, stöder mångsidigt lärande och främjar utvecklingen av framtidskunskaper. Läraren behövs för att handleda eleven till meningsfullt kunskapsbyggande, vare sig det genomförs med eller utan teknik, vid pulpeten eller utanför skolan. Följande projektbeskrivningar är exempel på hur man har vidgat lärmiljöerna till mer innovativa miljöer bortom pulpeterna, klassundervisningen och skolbyggnaden. Det handlar inte alltid om att ta stora steg, utan om små upptäckter, där till exempel tekniken stöder lärandet.
Sju får erövrar världen
I utvecklingsprojektet Pieniä ihmisiä – Suuria tarinoita (Små människor – Stora berättelser) fick sexorna erövra världen med hjälp av sin fantasi. I en dockteaterproduktion använde man sig av mediekulturen och gjorde en video. Arbetet stödde både barnens mediekunskaper och uttrycksförmåga och överskred läroämnesgränserna.
I början av projektet fick eleverna och de handledande lärarna utbildning i teater och media. Eleverna skapade föreställningen själva, de tillverkade dockor, kulisser och skrev manus, komponerade musik och spelade upp pjäsen och laddade upp videon på internet. Fårens äventyr i världen genomfördes enkelt med hjälp av en dokumentkamera som projicerade olika landskap och miljöer som bakgrund till föreställningen.
Det behövdes modern IT-utrustning för att förverkliga multimediedelen av föreställningen. Dokumentkameran användes både för att projicera kulisser och för att titta på manus och skisser tillsammans, och med hjälp av en projektor kunde man se på videotagningarna tillsammans. Man behövde en dator för textbehandling och för att spara och redigera videon, och digitalkameror för att filma, spara processen och ta bakgrundsbilder.
Nästa gång skulle man kunna utvidga lärmiljön till olika expertnätverk genom att ta med experter på handarbete och dockteater och mediekunniga för att stödja elevernas arbete.
Upplevelser i museimiljö
I utvecklingsprojektet KuperKeikka och projekTori (ung. Kullerbyttan och Projektorn) studerade man 1700-talet genom att utgå från olika fenomen och lämna klassrummet. Idén bakom projektets workshopsdag och workshoppar var att använda alla sinnen: man kunde se, höra, smaka och känna på det man skulle lära sig om. Syftet var också att utveckla elevernas medieläskunnighet. Före den egentliga workshopsdagen satte man sig in i periodens historiska kontext genom att bland annat läsa bloggar. Eleverna gjorde också flera videor om historiska händelser.
Övning ger färdighet
I Esbo musikinstituts utvecklingsprojekt TeknoEmo har man utvidgat lärmiljön med hjälp av teknik så att den sträcker sig till hemmet. Lärande genom att öva hemma har fått stöd med hjälp av inspelade lektioner, undervisningsvideor, ljudfiler och lärspel som kan laddas ner från internet.
Man glömmer lätt vad läraren har gett för övningsanvisningar om det man spelat och sjungit under lektionen. Tänk om läraren skulle kunna upprepa dem igen när man är hemma? Det kan man om lektionen har spelats in så att man kan se den på sin dator hemma. Om det eleven spelar eller sjunger filmas under lektionen, kan eleven granska sin prestation genom ”andras” ögon och öron när han eller hon övar hemma. Att se sig själv på video kan vara svårt om man är mycket självmedveten, särskilt för yngre tonåringar. Genom att kombinera videorna med lärarens instruktioner och självvärdering får eleven möjlighet att hitta det som är viktigt att utveckla för honom eller henne själv.
Under lektionerna får eleven ganska få möjligheter att spela med en ackompanjatör, fastän det hör till när man studerar ett melodiinstrument, till exempel fiol. Med hjälp av tekniken kan eleven ladda ner det ackompanjemang han eller hon behöver från internet och kan öva med en outtröttlig ackompanjatör utan att behöva spänna sig. Med modern teknik och Midi-filer kan man också byta tempo och tonart på kompet. Eleven kan på egen hand försöka uppnå känslan av att vara på en stor scen, och finslipa sin prestation. Eleverna tycker också att ljudfilerna är till hjälp under de ibland tråkiga ackordövningarna i musikteori. Med hjälp av ljudfilerna kan eleverna öva ackordföljder på många olika sätt även hemma. Man kan upprepa ackordföljden så många gånger man vill, och den går också att avbryta när man vill.
Det blir mera glädje i att lära sig musikens grunder om det hela kombineras med lärspel. Spelen lockar eleverna till att spela och de får respons direkt och kan spela spelen igen, vilket gör övningen effektivare. Till exempel har alla som vill tillgång till spelen Musiikkiseikkailu (Musikäventyret) som finns på internet.
QR-kontroller tar eleverna ur klassrummet
QR-koder (quick response) är tvådimensionella streckkoder som skannas och snabbt ger information. Eleven behöver ha en apparat med kamera, kodläsare och internetuppkoppling. QR-koden kan innehålla ljud, bild, videor, berättelser, lärspel och andra informationskällor som stöder gemensamt kunskapsbyggande. Läraren behöver i sin apparat ett program som skapar QR-koder.
Det går också att få tag på gratisversioner av programmen för att skanna, läsa och skapa koder, till exempel genom att söka på ”qr code reader” och ”qr code generator” på internet. QR-koderna skrivs ut och sätts fast på kontrollerna där eleverna kan skanna av dem.
QR-kontroller är ett funktionellt alternativ. Kontrollerna och orienteringen mellan dem kombinerar inlärningsuppgiften med motion. Läraren som gjort uppgifterna kan sätta upp många slags mål för att inhämta kunskap, bygga kunskap, kunna samarbeta och skapa inlärningsmotivation. Apparaterna och programvaran gör uppgifterna intressantare, får dem att likna ett spel och är en snabb länk till informationskällorna.
Växtkännedom med hjälp av modern teknik
Nästan alla elever har en mobil utrustad med kamera som man kan ta bilder på växter och annat läroämnesrelaterat med som man hittar när man är ute och orienterar. Om kontrollområdet har ett fungerande nät eller om mobilen har ett 3G-kort tar QR-koderna vid kontrollerna eleven snabbt till informationskällor om ämnet. Dessutom kan lärare i olika ämnen göra en gemensam kontrollbana. Det gör det möjligt att planera tillsammans och fördjupa sig i innehållet samtidigt som man överskrider läroämnesgränserna.
QR-koder har utnyttjats i Mobiluck, ett utvecklingsprojekt om mobilinlärningsteknologi på gymnasiet. Man har fäst QR-koder på gymmaskiner med länkar till YouTube-videor som är filmade med en surfplatta. Videon innehåller instruktioner för hur man gör rörelserna på rätt sätt. Eleven skannar QR-koden med sin apparat, sedan kan han eller hon se instruktionsvideon.
Lekfullhet och kreativitet går också att koppla ihop med QR-koder. För att få roligare namn på klassrum med tråkiga namn, såsom Åk 1, Åk 2 och så vidare, utlyste man i en skola en namntävling. Eleverna fick ge namnförslag och de bästa valdes ut. Lärarna å sin sida fick utgående från de läroämnen som undervisades i respektive klassrum, fundera på vilka innehåll QR-koderna på dörrposterna skulle leda till. Klassrummens nya namn var bland annat Villa Villekulla (svenska), Error (datateknik), Jukola (modersmålet finska) och T-square (engelska).
Länkar
http://www.youtube.com/watch? v=PMTuRiBOLBI
sjätteklassisternas dockteaterföreställning Seitsemän lammasta valloittaa maailman (Sju får tar över världen)
video som presenterar verksamhet, pedagogik och praktiska workshopsdagar i utvecklingsprojektet KuperKeikka ja ProjekTori
http://www.teknoemo.blogspot.fi,
TeknoEmos musikteknologiblogg
http://www.emo.fi/easydata/customers/espoo/files/teknoliitteita/hyva776t.ka776yta776nteet. kooste.pdf, TeknoEmos goda modeller http://www.musiikkiseikkailu.com/oppilas.html, ett ställe där eleven hittar roliga saker och kan öva musikens grunder
Källor
Kirsi Pohjola (red.) 2011. Uusi Koulu. Oppiminen mediakulttuurin aikakaudella. Pedagogiska forskningsinstitutet, Jyväskylä universitet Forskningsprojektet Innovative Teaching and Learning http://www.itlresearch.com/
ERFARENHETER I OMLOPP – idéer för utveckling av lärmiljöernaTina Heino (red.), © Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2013:7 ISBN 978-952-13-5637-7 (hft.) ISBN 978-952-13-5638-4 (pdf) ISSN-L 1798-906X ISSN 1798-906X (tryckt) ISSN 1798-9078 (online), Pärm27.11.2013