Barn och unga har hobbyer och intressen genom vilka de lär sig mycket nytt och som samtidigt berör det som man studerar i skolan. Dessa kunskaper och färdigheter skulle kunna synas mer i lärandet och studierna.
Elever och studerande har smarttelefoner och andra mobilapparater som de använder aktivt och mångsidigt för att skapa, söka information, hålla kontakten och spela. Elever och studerande borde ha möjlighet att utnyttja dessa verktyg också i skolan och skapa ny inlärningspraxis för sig själva.
En av de frågor som man sökt svaret på inom utvecklingsprojekten är hur elevernas egna apparater kan användas som stöd för lärande och undervisning. En konkret fråga är till exempel skapandet av trådlösa nätverk, elevernas jämlikhet och utvecklingen av verksamhetskulturen.
I synnerhet inom gymnasieutbildningen är dessa saker aktuella eftersom förnyandet av studentexamen förutsätter att eleverna har IT-färdigheter och den utrustning som behövs. I vissa skolor och läroanstalter har man infört så kallade låneapparater. Då har studerande mot en mindre ersättning fått lösa ut en bärbar dator som de kan använda under hela gymnasietiden. Vissa gymnasier har också gett apparater till studerandena. På detta sätt kan tekniken utnyttjas flexibelt i studierna varje dag även om skolan inte kan skaffa en apparat för varje elev. Med tanke på hållbar utveckling är det heller inte vettigt med dubbla resurser, dvs. att eleverna har separata apparater hemma och i skolan. Samma funderingar finns även i den grundläggande utbildningen, fastän användningen av egna apparater där ännu inte är så utbredd.
Användningen av egna apparater har många andra fördelar, varav de viktigaste torde vara att apparaten är personlig och att den finns till hands då den behövs. Då man har en egen apparat blir den personlig och viktig. Då tar man hand om den och kan justera den så den passar en själv. Dessutom kan man förutom för studierna även använda apparaten på fritiden, så det formella och informella lärandet stöder varandra. Oberoende av om apparaterna erbjuds av utbildningsanordnaren eller om de är studerandenas egna är målet att de ska användas på ett mångsidigt sätt.
Surfplattorna kom till skolan
Flera skolor har ivrigt skaffat surfplattor för att utveckla användningen av dem i undervisningen. I flera kommuner har man skaffat uppsättningar surfplattor, med tanken att de ska användas på samma sätt som laptopvagnar med bärbara datorer. Det har emellertid snabbt kommit fram att surfplattor (åtminstone iPad och Android-apparater) ofta lämpar sig särskilt bra för personligt bruk, medan det uppstår problem när de används gemensamt, bl.a. med att nollställa inställningarna. Därför har flera kommuner börjat söka bättre verksamhetsmodeller genom personlig användning, dvs. surfplattorna har lånats ut för en längre tid och kan även tas med hem. I samma förändringsprocess har även personlig användning av bärbara datorer blivit vanligare. Antalet smarttelefoner som skaffats till skolorna för undervisningsbruk är mindre, men bland eleverna har de snabbt blivit vanliga. Detta har uppmuntrat lärarna att fundera på hur telefonerna skulle kunna användas för att stöda lärandet och undervisningen.
Man har märkt flera olika goda sidor i användningen av personliga apparater. Eleverna tar bättre hand om apparaten, och de är mer motiverade att använda dem än en lånad apparat som läroanstalten erbjuder. Dessutom behöver de inte lika mycket stöd för den egna apparaten som för en gemensam apparat. Eleverna klarar bättre av att hantera den egna surfplattan eller datorn, och då den alltid finns till hands är det lätt att tillämpa de färdigheter de lärt sig i skolan även på fritiden.
Det är till exempel inspirerande att hemma fortsätta med ett videoprojekt som påbörjats under lektionen och som utvecklar mediefärdigheter. Ett lärspel som lämnats på hälft kan få eleven att vilja fortsätta spelet på fritiden, och att skriva en blogg som en del av en inlärningsuppgift kan motivera till att skapa en alldeles egen blogg.
Elever och studerande märker att apparaterna förenar nytta med nöje. Det hade bl.a. en studerande konstaterat i ett projekt om användningen av surfplattor i undervisningen. Nya sorters undervisningsmetoder motiverar och ger omväxling. Då man forskat i erfarenheterna från projekten, har det i feedbacken från både lärare, elever och studerande bland annat kommit fram att användningen av internet i undervisningen kräver planering. En del av eleverna upplever datorernas närvaro som störande, och vissa elever förirrar sig bort från ämnet och gör annat på nätet än det som är avsett. Merparten av studerandena upplever ändå att de har nytta av att använda tekniken. Teknikanvändningen i skolan öppnar även nya diskussioner om dess användning samt om elevernas och studerandenas eget ansvar. I sista hand är det endast datoranvändaren själv som vet när datorn stör koncentrationen och när uppmärksamheten inte längre är fäst vid det som undervisas.
Ur undervisningssynvinkel bör apparatanvändningen planeras så att den stöder koncentrationen och lärandet. Eleven bör tänka på vikten av att planera användningen av den egna apparaten och att bedöma hur apparaten stöder det egna lärandet. Syftet är att nå de fastställda inlärningsmålen, och då har eleverna friheten att fundera på hur och när de använder datorn.
Länk
Sormet-projektet
http://www.sormet.ejuttu.fi/
ERFARENHETER I OMLOPP – idéer för utveckling av lärmiljöernaTina Heino (red.), © Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2013:7 ISBN 978-952-13-5637-7 (hft.) ISBN 978-952-13-5638-4 (pdf) ISSN-L 1798-906X ISSN 1798-906X (tryckt) ISSN 1798-9078 (online), Pärm27.11.2013