Egna apparater och eget kunnande ökar glädjen att lära sig

Koordineringsprojektet för användning av utrustning, program och tjänster i undervisningen, Tammerfors stad Raisa Valtaoja

Barn och unga har hob­by­er och in­tres­sen ge­nom vil­ka de lär sig myck­et nytt och som sam­ti­digt be­rör det som man stu­de­rar i sko­lan. Des­sa kun­ska­per och fär­dig­he­ter skul­le kun­na sy­nas mer i lä­ran­det och stu­di­er­na.

Ele­ver och stu­de­ran­de har smart­te­le­fo­ner och and­ra mo­bil­ap­pa­ra­ter som de an­vän­der ak­tivt och mång­si­digt för att ska­pa, sö­ka in­for­ma­tion, hål­la kon­tak­ten och spe­la. Ele­ver och stu­de­ran­de bor­de ha möj­lig­het att ut­nytt­ja des­sa verk­tyg ock­så i sko­lan och ska­pa ny in­lär­nings­prax­is för sig själ­va.

En av de frå­gor som man sökt sva­ret på inom ut­veck­lings­pro­jek­ten är hur ele­ver­nas egna ap­pa­ra­ter kan an­vän­das som stöd för lä­ran­de och un­der­vis­ning. En kon­kret frå­ga är till ex­em­pel ska­pan­det av tråd­lö­sa nät­verk, ele­ver­nas jäm­lik­het och ut­veck­ling­en av verk­sam­hets­kul­tu­ren.

I syn­ner­het inom gym­na­sie­ut­bild­ning­en är des­sa sa­ker ak­tu­el­la ef­ter­som för­ny­an­det av stu­den­tex­a­men för­ut­sät­ter att ele­ver­na har IT-fär­dig­he­ter och den ut­rust­ning som be­hövs. I vis­sa sko­lor och lä­ro­an­stal­ter har man in­fört så kal­la­de lå­ne­ap­pa­ra­ter. Då har stu­de­ran­de mot en mind­re er­sätt­ning fått lö­sa ut en bär­bar da­tor som de kan an­vän­da un­der hela gym­na­sie­ti­den. Vis­sa gym­na­si­er har ock­så gett ap­pa­ra­ter till stu­de­ran­de­na. På det­ta sätt kan tek­ni­ken ut­nytt­jas flex­i­belt i stu­di­er­na var­je dag även om sko­lan inte kan skaf­fa en ap­pa­rat för var­je elev. Med tan­ke på håll­bar ut­veck­ling är det hel­ler inte vet­tigt med dubb­la re­sur­ser, dvs. att ele­ver­na har se­pa­ra­ta ap­pa­ra­ter hem­ma och i sko­lan. Sam­ma fun­de­ring­ar finns även i den grund­läg­gan­de ut­bild­ning­en, fast­än an­vänd­ning­en av egna ap­pa­ra­ter där än­nu inte är så ut­bredd.

An­vänd­ning­en av egna ap­pa­ra­ter har många and­ra för­de­lar, var­av de vik­ti­gas­te tor­de vara att ap­pa­ra­ten är per­son­lig och att den finns till hands då den be­hövs. Då man har en egen ap­pa­rat blir den per­son­lig och vik­tig. Då tar man hand om den och kan ju­ste­ra den så den pas­sar en själv. Dess­utom kan man för­utom för stu­di­er­na även an­vän­da ap­pa­ra­ten på fri­ti­den, så det for­mel­la och in­for­mel­la lä­ran­det stö­der var­and­ra. Obe­ro­en­de av om ap­pa­ra­ter­na er­bjuds av ut­bild­nings­an­ord­na­ren el­ler om de är stu­de­ran­de­nas egna är må­let att de ska an­vän­das på ett mång­si­digt sätt.

Surfplattorna kom till skolan

Fle­ra sko­lor har iv­rigt skaf­fat surf­plat­tor för att ut­veck­la an­vänd­ning­en av dem i un­der­vis­ning­en. I fle­ra kom­mu­ner har man skaf­fat upp­sätt­ning­ar surf­plat­tor, med tan­ken att de ska an­vän­das på sam­ma sätt som lap­top­vag­nar med bär­ba­ra da­to­rer. Det har emel­ler­tid snabbt kom­mit fram att surf­plat­tor (åt­min­sto­ne iPad och And­ro­id-ap­pa­ra­ter) ofta läm­par sig sär­skilt bra för per­son­ligt bruk, me­dan det upp­står pro­blem när de an­vänds ge­men­samt, bl.a. med att noll­stäl­la in­ställ­ning­ar­na. Där­för har fle­ra kom­mu­ner bör­jat sö­ka bätt­re verk­sam­hets­mo­del­ler ge­nom per­son­lig an­vänd­ning, dvs. surf­plat­tor­na har lå­nats ut för en läng­re tid och kan även tas med hem. I sam­ma för­änd­rings­pro­cess har även per­son­lig an­vänd­ning av bär­ba­ra da­to­rer bli­vit van­li­ga­re. An­ta­let smart­te­le­fo­ner som skaf­fats till sko­lor­na för un­der­vis­nings­bruk är mind­re, men bland ele­ver­na har de snabbt bli­vit van­li­ga. Det­ta har upp­munt­rat lä­rar­na att fun­de­ra på hur te­le­fo­ner­na skul­le kun­na an­vän­das för att stö­da lä­ran­det och un­der­vis­ning­en.

Man har märkt fle­ra oli­ka goda si­dor i an­vänd­ning­en av per­son­li­ga ap­pa­ra­ter. Ele­ver­na tar bätt­re hand om ap­pa­ra­ten, och de är mer mo­ti­ve­ra­de att an­vän­da dem än en lå­nad ap­pa­rat som lä­ro­an­stal­ten er­bju­der. Dess­utom be­hö­ver de inte lika myck­et stöd för den egna ap­pa­ra­ten som för en ge­men­sam ap­pa­rat. Ele­ver­na kla­rar bätt­re av att han­te­ra den egna surf­plat­tan el­ler da­torn, och då den all­tid finns till hands är det lätt att tilläm­pa de fär­dig­he­ter de lärt sig i sko­lan även på fri­ti­den.

Det är till ex­em­pel in­spi­re­ran­de att hem­ma fort­sät­ta med ett vi­deo­pro­jekt som på­bör­jats un­der lek­tio­nen och som ut­veck­lar me­di­e­fär­dig­he­ter. Ett lär­spel som läm­nats på hälft kan få ele­ven att vil­ja fort­sät­ta spe­let på fri­ti­den, och att skri­va en blogg som en del av en in­lär­nings­upp­gift kan mo­ti­ve­ra till att ska­pa en all­de­les egen blogg.

Ele­ver och stu­de­ran­de mär­ker att ap­pa­ra­ter­na för­enar nyt­ta med nö­je. Det hade bl.a. en stu­de­ran­de kon­sta­te­rat i ett pro­jekt om an­vänd­ning­en av surf­plat­tor i un­der­vis­ning­en. Nya sor­ters un­der­vis­nings­me­to­der mo­ti­ve­rar och ger om­väx­ling. Då man fors­kat i er­fa­ren­he­ter­na från pro­jek­ten, har det i feed­back­en från bå­de lä­ra­re, ele­ver och stu­de­ran­de bland an­nat kom­mit fram att an­vänd­ning­en av in­ter­net i un­der­vis­ning­en krä­ver pla­ne­ring. En del av ele­ver­na upp­le­ver da­to­rer­nas när­va­ro som stö­ran­de, och vis­sa ele­ver för­ir­rar sig bort från äm­net och gör an­nat på nä­tet än det som är av­sett. Mer­par­ten av stu­de­ran­de­na upp­le­ver än­då att de har nyt­ta av att an­vän­da tek­ni­ken. Tek­ni­kan­vänd­ning­en i sko­lan öpp­nar även nya dis­kus­sio­ner om dess an­vänd­ning samt om ele­ver­nas och stu­de­ran­de­nas eget an­svar. I sis­ta hand är det en­dast da­tor­an­vän­da­ren själv som vet när da­torn stör kon­cen­tra­tio­nen och när upp­märk­sam­he­ten inte läng­re är fäst vid det som un­der­vi­sas.

Ur un­der­vis­nings­syn­vin­kel bör ap­pa­ra­t­an­vänd­ning­en pla­ne­ras så att den stö­der kon­cen­tra­tio­nen och lä­ran­det. Ele­ven bör tän­ka på vik­ten av att pla­ne­ra an­vänd­ning­en av den egna ap­pa­ra­ten och att be­dö­ma hur ap­pa­ra­ten stö­der det egna lä­ran­det. Syf­tet är att nå de fast­ställ­da in­lär­nings­må­len, och då har ele­ver­na fri­he­ten att fun­de­ra på hur och när de an­vän­der da­torn.

Länk

Sor­met-pro­jek­tet

http://www.sor­met.ejut­tu.fi/

ER­FA­REN­HE­TER I OM­LOPP – idé­er för ut­veck­ling av lär­mil­jö­er­naTina Hei­no (red.), © Ut­bild­nings­sty­rel­sen Gui­der och hand­böck­er 2013:7 ISBN 978-952-13-5637-7 (hft.) ISBN 978-952-13-5638-4 (pdf) ISSN-L 1798-906X ISSN 1798-906X (tryckt) ISSN 1798-9078 (on­li­ne), Pärm27.11.2013