4 Teknologins möjligheter och utmaningar

Kimmo Koskinen, Utbildningsstyrelsen

Fär­dig­he­ter i att an­vän­da tek­nik är en vik­tig del av den mån­si­di­ga di­gi­ta­la kom­pe­tens som krävs i da­gens sam­häl­le och i fram­ti­den. Det hand­lar i själ­va ver­ket om med­bor­gar­fär­dig­he­ter som be­hövs i stu­di­er­na, ar­bets­li­vet och li­vet i all­män­het. Tek­ni­ken er­bju­der nya ar­bets­sätt och verk­tyg att stu­de­ra som fram­hä­ver ge­men­skap, kre­a­ti­vi­tet och pro­blem­lös­ning och som be­hövs bå­de i stu­di­er­na och i li­vet.

Att be­kan­ta sig med tek­ni­ken och lek­ful­la ar­bets­sätt fram­hävs i för­sko­lan och de läg­re klas­ser­na i grund­sko­lan. När ele­ven blir äld­re väx­er an­de­len mål­in­rik­ta­de stu­di­er. Oli­ka lär­spel kan fun­ge­ra som ett sätt att öva an­vänd­ning­en av di­gi­ta­la lär­mil­jö­er. Spel­lik­nan­de lär­mil­jö­er mo­ti­ve­rar och ak­ti­ve­rar ele­ver­na samt gör dem del­ak­ti­ga. Det är ock­så möj­ligt att in­te­gre­ra äm­nes­in­ne­hål­len och un­der­vising­en av ele­ver i oli­ka åld­rar. Å and­ra si­dan kan man med hjälp av lär­spe­len en­kelt dif­fe­ren­ti­e­ra un­der­vis­ning­en en­ligt ele­ver­nas in­tres­sen och kom­pe­tens.

För­de­len med att an­vän­da mo­bil ut­rust­ning, till ex­em­pel surf­plat­tor, i sko­lan är att de är flytt­ba­ra och lät­ta att an­vän­da, mäng­den ap­pli­ka­tio­ner är stor och egen­ska­per­na mång­si­di­ga. Med surf­plat­tor kan man bl.a. fo­to­gra­fe­ra, fil­ma, an­vän­da in­ter­net och spe­la. An­vänd­ning­en av mo­bil ut­rust­ning och moln­tjäns­ter krä­ver dock all­tid att man byg­ger och un­der­hål­ler en fun­ge­ran­de in­for­ma­tions­tek­nisk in­fra­struk­tur.

Med di­stans­un­der­vis­ning kan man stöd­ja ele­ver­nas el­ler stu­de­ran­de­nas skol­gång även då de på grund av sjuk­dom el­ler av nå­gon an­nan or­sak tving­as vara bor­ta från sko­lan en läng­re tid. Det riks­om­fat­tan­de eSKO-pro­jek­tet har ut­veck­lat och sam­lat god pe­da­go­gisk och tek­nisk prax­is för att an­vän­das i di­stans­un­der­vis­ning­en i spe­ci­al­fall.

Tyngd­punk­ten för an­vänd­ning­en av tek­nik i un­der­vis­ning­en har flyt­tats från den ur­sprung­li­ga tek­nik­cen­tre­ra­de syn­vin­keln till att fram­hä­va den pe­da­go­gis­ka syn­vin­keln. Ut­veck­lings­ar­be­tet för nya pe­da­go­gis­ka mo­del­ler har fört med sig ett nytt be­hov att an­vän­da ny tek­no­lo­gi. Å and­ra si­dan har de tek­no­lo­gis­ka fram­ste­gen gjort det möj­ligt att ta en ny slags pe­da­go­gik i bruk. Bring Your Own De­vice (BYOD)- el­ler Choo­se Your Own De­vice (CYOD)-tän­ke­sät­tet, Flip­ped Class­ro­om-me­to­den, Per­so­nal Le­ar­ning Envi­ron­ment (PLE) samt moln­tjäns­ter hål­ler på att om­for­ma un­der­vis­nings­me­to­der och ar­bets­sätt på ett be­ty­dan­de sätt. I det eu­ro­pe­is­ka iTec-pro­jek­tet har man ut­i­från lä­rar­nas syn­punk­ter ska­pat tren­der och sce­na­ri­er för hur sko­lans, un­der­vis­ning­ens och tek­no­lo­gins fram­tid kun­de se ut och hur­da­na krav des­sa fram­tids­vi­sio­ner stäl­ler på bl.a. tek­ni­ken, un­der­vis­nings­ut­rym­me­na, pro­gram­va­ran, möb­ler, sko­lans ad­mi­ni­stra­tions­pro­gram, verk­sam­hets­kul­tu­ren och lä­ro­pla­nen.

Hur­da­na kun­ska­per och fär­dig­he­ter be­hö­ver bar­nen och ung­do­mar­na för­utom i sina nu­va­ran­de stu­di­er även se­na­re i li­vet – nu och i fram­ti­den? Hur kan sko­lan stöd­ja ele­ver­na och stu­de­ran­de­na så att de till­äg­nar sig des­sa kom­pe­ten­ser? Hur­dan pe­da­go­gik och hur­da­na lär­mil­jö­er mo­ti­ve­rar och upp­munt­rar ele­ver­na att lä­ra sig? Hur kan man bätt­re kny­ta sam­man lär­mil­jö­er ut­an­för sko­lan med de lär­mil­jö­er som sko­lan er­bju­der? Och vad är tek­no­lo­gins roll i allt det­ta, vil­ka är dess möj­lig­he­ter och ut­ma­ning­ar? Des­sa frå­gor be­hand­las i det­ta ka­pi­tel.

ER­FA­REN­HE­TER I OM­LOPP – idé­er för ut­veck­ling av lär­mil­jö­er­naTina Hei­no (red.), © Ut­bild­nings­sty­rel­sen Gui­der och hand­böck­er 2013:7 ISBN 978-952-13-5637-7 (hft.) ISBN 978-952-13-5638-4 (pdf) ISSN-L 1798-906X ISSN 1798-906X (tryckt) ISSN 1798-9078 (on­li­ne), Pärm27.11.2013