Från en passiv studerande till en aktiv elev

I bör­jan av 1900-ta­let för­änd­ra­de John Deweys fost­rings­fi­lo­so­fi be­grep­pen in­lär­ning och un­der­vis­ning. ”Le­ar­ning by do­ing”-me­to­den är ett be­grepp som an­vänds i många sam­man­hang, och vi åter­kom­mer all­tid till den­na me­tod. Det ta­las fort­fa­ran­de om att för­nya un­der­vis­ning­en så att den pas­si­va stu­de­ran­de kan fost­ras till en ak­tiv elev. Te­ser för vårt ti­de­varv är även att lä­ra­ren blir en hand­le­da­re som hjäl­per ele­ven att ut­veck­la sin pro­blem­lös­nings­för­må­ga. Sam­häl­lets enor­ma tek­no­lo­gis­ka ut­veck­ling och nya möj­lig­he­ter, till ex­em­pel mo­bil­tek­no­lo­gi, för­stärkt verk­lig­het och de so­ci­a­la me­di­er­nas tjäns­ter, på­ver­kar da­gens och fram­ti­dens lä­ran­de.

I sam­man­smält­ning­en av tek­no­lo­gi och un­der­vis­ning har man kom­mit vi­da­re från en tek­no­lo­gi­cen­tre­rad in­led­nings­fas till en mer pe­da­go­giskt rikt­ning. Även en allt star­ka­re när­va­ro av nya pe­da­go­gis­ka mo­del­ler har ska­pat ett nytt be­hov att an­vän­da tek­nik. Man kun­de till och med sä­ga att tek­no­lo­gis­ka fram­steg har gjort det möj­ligt att ta en ny slags pe­da­go­gik i bruk. Ut­veck­ling­en av nya tän­ke­sätt, som till ex­em­pel Flip­ped Class­ro­om-me­to­den, har i sig va­rit myck­et ak­tiv. Från det ur­sprung­li­ga om­vän­da klass­rum­met har man gått vi­da­re via om­vänd un­der­vis­ning till om­vänt lä­ran­de. Den­na ut­veck­ling har gjort me­to­den mer ef­fek­tiv. Det är även vik­tigt att inse att lä­ra­ren inte be­hö­ver an­vän­da ex­akt den un­der­vis­nings­mo­dell som getts, utan han el­ler hon kan ut­veck­la oli­ka kom­bi­na­tio­ner av mo­del­ler en­ligt sitt eget be­hov.

Det kan fin­nas många slags be­hov av att för­nya pe­da­go­gi­ken, från den splitt­ra­de lä­ro­äm­nes­in­del­ning­ens krav till ibruk­ta­gan­de av nya tek­nis­ka möj­lig­he­ter, till ex­em­pel mo­bilt lä­ran­de. En­ligt pro­me­mo­ri­an av ar­bets­grup­pen för ut­veck­ling av gym­na­sie­ut­bild­ning­en bör man se till att stu­de­ran­de­na då de slu­tar i gym­na­si­et har så­da­na kun­ska­per som de be­hö­ver för att kla­ra av de ut­ma­ning­ar de kom­mer att mö­ta.

Allt mer och bättre inkludering

Un­der de se­nas­te åren har man vak­nat upp och bör­jat fun­de­ra på hur­da­na kun­ska­per stu­de­ran­de­na får i gym­na­si­et. Ett bra till­vä­ga­gångs­sätt är att in­klu­de­ra stu­de­ran­den som en ak­tiv part i lär­pro­ces­sen. På det vi­set blir lä­ra­ren mer av en hand­le­da­re vars upp­gift det är att hand­le­da stu­de­ran­de­na i pro­blem­lös­nings­si­tu­a­tio­ner. Istäl­let för att lä­ra sig att lö­sa ett en­skilt pro­blem lär sig stu­de­ran­den att lö­sa pro­blem själv­stän­digt.

Me­to­der som in­klu­de­rar stu­de­ran­den är bl.a. pro­blem­cen­tre­rat lä­ran­de och un­der­sö­kan­de lä­ran­de, vil­ka har många ge­men­sam­ma drag. Bå­da me­to­der­na har som ut­gångs­punkt att stu­de­ran­den ska ges be­ty­del­se­ful­la, re­a­lis­tis­ka pro­blem att lö­sa och att han el­ler hon ska stöd­jas i pro­blem­lös­ning­en. Me­dan un­der­sö­kan­de lä­ran­de fram­hä­ver ve­ten­skap­lig forsk­ning som en ge­men­sam me­tod har stu­de­ran­de­na nog­gran­na­re de­fi­ni­e­ra­de rol­ler i pro­blem­cen­tre­rat lä­ran­de, och stu­de­ran­de­na fun­ge­rar som ex­per­ter på ba­sis av des­sa rol­ler. I pro­blem­cen­tre­rat lä­ran­de går man i lär­si­tu­a­tio­nen ige­nom vis­sa ske­den, till ex­em­pel att ge el­ler ska­pa ett pro­blem, ana­ly­se­ra pro­ble­met och fast­slå för­hands­upp­gif­ter­na, ut­ar­be­ta en forsk­nings­plan, un­der­sö­ka, kri­tiskt grans­ka den in­sam­la­de in­for­ma­tio­nen och att dra en slut­sats.

Att del­ta i in­klu­de­ran­de me­to­der ut­veck­lar stu­de­ran­dens för­må­ga att i fram­ti­den han­te­ra mot­sva­ran­de verk­li­ga si­tu­a­tio­ner. Man kan även se­na­re ha nyt­ta av ma­te­ri­a­len och nät­ver­ken som sam­lats in un­der lär­si­tu­a­tio­nen. I bäs­ta fall lär sig stu­de­ran­den i lär­pro­ces­sen verk­li­ga fär­dig­he­ter som de se­na­re kan an­vän­da sig av, till ex­em­pel då de ska sö­ka ar­be­te el­ler för­sö­ker kom­ma ihåg nå­got då de stö­ter på ett mot­sva­ran­de pro­blem. Till ex­em­pel Op­pi­jat-pro­jek­tet har va­rit med och ut­veck­lat mo­del­ler och tjäns­ter som möj­lig­gör så­dan verk­sam­het.

I Op­pi­jat-pro­jek­tet gavs del­ta­gar­na och an­vän­dar­na av Oma­ti­la-tjäns­ten möj­lig­he­ten att ska­pa ett så kal­lat ”eget ut­rym­me” som för­verk­li­gar be­grep­pet Per­so­nal Le­ar­ning Envi­ron­ment (PLE). Där har var­je elev el­ler stu­de­ran­de sin egen per­son­li­ga pro­fil un­der vil­ken de sam­lar hel­he­ter som be­rör det som de lärt sig. En av de cen­tra­la idé­er­na har även va­rit att ska­pa en tjänst som gör det möj­ligt att byg­ga upp en e-port­följ som an­vän­da­ren själv ad­mi­ni­stre­rar. I bäs­ta fall skul­le ele­ver ta det ”egna ut­rym­met” i bruk re­dan då de bör­jar i grund­sko­lan, och bör­ja­de sam­la ma­te­ri­al från skol- och stu­die­ti­den där. De­ras sam­la­de ma­te­ri­al skul­le hänga med un­der hela stu­die­ti­den och även ef­ter den. ePort­föl­jen hjäl­per för sin del stu­de­ran­den att ut­for­ma sin upp­fatt­ning om sig själv och även ska­pa en hel­hets­bild över te­man som han el­ler hon lärt sig i oli­ka äm­nen.

Lärande oberoende av tid och plats

Att smart­te­le­fo­ner och surf­plat­tor bli­vit van­li­ga­re bland stu­de­ran­de ger även lär­si­tu­a­tio­ner­na helt nya möj­lig­he­ter. Det är än­då en eko­no­misk ut­ma­ning för sko­lor att mö­ta de stän­di­ga kra­ven på nya da­to­rer och an­nan tek­no­lo­gi­ut­rust­ning. An­skaff­ning­en av ut­rust­ning i sko­lor har va­ri­e­rat, och det har sär­skilt va­rit pro­blem med att ta ut­rust­ning­en som an­skaf­fats i bruk. I fram­ti­den går man mer mot att bå­de ele­ver och lä­ra­re har egna ap­pa­ra­ter.

Det­ta Bring Your Own De­vice (BYOD)- el­ler Choo­se Your Own De­vice CYOD)-tän­ke­sätt har föl­jan­de för­de­lar:

Klicka på bil­den för att för­sto­ra.

I fram­ti­den blir den mo­bi­la tek­ni­ken allt var­dag­li­ga­re. Var­je te­le­fon kom­mer att ha in­ter­net­för­bin­del­se och fun­ge­ran­de pro­gram för att an­vän­da tjäns­ter. Vi för­flyt­tar oss till den al­le­stä­des när­va­ran­de da­ta­tek­ni­kens tid, där de so­ci­a­la me­di­er­nas tjäns­ter in­te­gre­ras i TV, hus­hålls­ma­ski­ner, bi­lar och and­ra ap­pa­ra­ter som finns om­kring oss. Tråd­lö­sa nät har re­dan bli­vit van­li­ga i ka­fé­er, bib­li­o­tek, sko­lor och and­ra of­fent­li­ga ut­rym­men. 3G-för­bin­del­ser bör­jar vara en själv­klar­het i näs­tan hela lan­det, och 4G-för­bin­del­ser för med sig bätt­re kva­li­tet och kvan­ti­tet för allt fler un­der de kom­man­de åren. Moln­tjäns­ter gör det möj­ligt för stu­de­ran­de att ha egna, per­son­li­ga in­for­ma­tions­la­ger som man kan re­di­ge­ra och dela med någ­ra klick näs­tan var som helst och med näs­tan vil­ken ap­pa­rat som helst.

Med hjälp av surf­plat­tor kan stu­de­ran­de­na pro­du­ce­ra sina egna vi­de­or.

Be­träf­fan­de in­ne­hål­let ska­pas oli­ka for­mer av fär­digt ma­te­ri­al som stöd för un­der­vis­ning­en med en allt hög­re fart. Vi­de­o­tjäns­ter som TED, Kha­nAca­de­my och iTu­nes Uni­ver­si­ty ger alla gra­tis till­gång till över­ty­gan­de ma­te­ri­al som ska­pas av ex­per­ter inom äm­net. YLE Are­nans och de of­fi­ci­el­la in­ne­hålls­pro­du­cen­ter­nas ka­na­ler på You­Tu­be lyf­ter för sin del fram Fin­lands in­ri­kes­frå­gor. Pro­du­cen­ter­na för in­hems­ka un­der­vis­nings­ma­te­ri­al på vi­deo är av allt hög­re klass. YLE-Ve­ta­mix och Ope­tus.tv är goda ex­em­pel. Un­der­vis­nings­vi­de­or har an­vänts i Flip­ped Class­ro­om-me­to­den bland an­nat i Vo­ion­ma­an lu­kio i Jy­väs­ky­lä.

Modern lärmiljö

Lä­ro­an­stal­ter­na kan ibland ha pro­blem med att väl­ja el­ekt­ro­nisk lär­mil­jö. Att väl­ja kom­mer­si­el­la tred­je­parts­ak­tö­rer som Goog­le, Micro­soft osv. ses ofta som pro­ble­ma­tiskt. Tvång­et att god­kän­na de­ras an­vän­dar­vill­kor kan inte vara prax­is, och å and­ra si­dan är det inte helt sä­kert att de kom­mer att fin­nas (gra­tis) i fram­ti­den. Man bor­de än­då in­fö­ra nå­gon lär­mil­jö ge­nom vil­ken man kan leda lär­pro­ces­sen. Av en mo­dern el­ekt­ro­nisk lär­mil­jö krävs att den inte är be­ro­en­de av nå­got sär­skilt sys­tem, att det är lätt att dela me­die­ma­te­ri­al och att den fun­ge­rar med oli­ka mo­bi­la verk­tyg (skal­bar­het, fil­for­mat o.s.v.).

I ko­or­di­ne­rings­pro­jek­tet för so­ci­a­la me­di­er in­går fle­ra pro­jekt som er­bju­der så­da­na lär­mil­jö­er, till ex­em­pel eJut­tu och eMol­la. Op­pi­jat-pro­jek­tets fort­sätt­nings­pro­jekt mOp­pi­jat kon­cen­tre­rar sig på att flyt­ta över den ovan­nämn­da PLE-mil­jön till en mo­bil­platt­form. Ock­så Link­ki-webb­mil­jön som ska­pats inom Li­ik­ke­el­le!-pro­jek­tet är en tjänst där de so­ci­a­la me­di­er­nas verk­tyg, en in­ter­ak­tiv kart­tjänst och stu­de­ran­de­na till­sam­mans, bil­dar ett ut­märkt sätt att un­der­sö­ka sa­ker till ex­em­pel på ett fe­no­men­ba­se­rat sätt. Ut­gångs­punk­ten för pla­ne­ring­en av hela Link­ki-tjäns­ten var att hål­la ett öga på det mo­bi­la lä­ran­dets be­hov. Med hjälp av en kart­bot­ten kan stu­de­ran­den un­der­sö­ka sam­häl­let ut­an­för sko­lan, och det hjäl­per även lä­rar­na att när­ma sig fe­no­me­nen i de­ras au­ten­tis­ka om­giv­ning.

Problemcentrerat

Un­der de se­nas­te åren har man mer än ti­di­ga­re fram­hävt be­ty­del­sen av fär­dig­he­ter man lär sig i sko­lan. I fram­ti­dens sko­la lär man sig för­utom kun­skap ock­så fler fär­dig­he­ter att han­te­ra in­for­ma­tion och han­te­ra de pro­blem man mö­ter. En­skil­da kun­ska­per kan hjäl­pa i nå­gon en­skild si­tu­a­tion, men fär­dig­he­ten att lö­sa pro­ble­met och sö­ka sig till rätt in­for­ma­tion ut­veck­lar in­di­vi­dens med­bor­gar­fär­dig­he­ter mer. En­ligt forsk­ning kan man inte lä­ra ut pro­blem­lös­nings­för­må­ga som en en­skild kog­ni­tiv fär­dig­het, utan för att den ska ut­veck­las be­hövs au­ten­tis­ka si­tu­a­tio­ner och pro­blem. I dag an­vänds oli­ka so­ci­a­la me­di­e­tjäns­ter för att lö­sa pro­blem och han­te­ra in­for­ma­tions­flö­det som man an­vän­der för pro­blem­lös­ning. För­utom lär­mil­jön är det även vik­tigt att stär­ka verk­sam­hets­kul­tu­ren. Till ex­em­pel pro­jek­tet Tää on mun jut­tu! – Det här är min grej! fo­ku­se­rar på det­ta.

Pro­jek­tet Tä on mun jut­tu! ut­veck­lar ele­ver­na i års­kurs 4-6 sina fär­dig­he­ter att kla­ra sig i fram­ti­dens skol­värld ge­nom att ut­nytt­ja tek­nik. Ele­ver­na ska­par sin egen di­gi­ta­la lär­dag­bok som har som tema bl.a. häl­so­sam­ma lev­nads­va­nor och gott upp­fö­ran­de, me­di­e­skydd, med­bor­ger­li­ga rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter, världsmed­bor­gar­skap, möj­lig­he­ter att på­ver­ka och själv­kon­troll. Stu­di­er­na av des­sa te­man görs i hög grad ge­nom un­der­sö­kan­de lä­ran­de och ge­nom att ut­nytt­ja in­for­ma­tions- och kom­mu­ni­ka­tions­tek­nik. Ele­ver­na be­ar­be­tar ani­ma­tio­ner och un­der­vis­nings­vi­de­or, ska­par ge­men­sam­ma reg­ler för moln­tjäns­ter och de­lar dem med hjälp av QR-ko­der samt sam­lar till ex­em­pel svam­par un­der en skogs­ut­flykt i surf­plat­tor­nas bild­map­par. Sam­ti­digt be­kan­tar de sig med att an­vän­da in­for­ma­tions­tek­nik och med upp­fö­ran­de­reg­ler på in­ter­net. Pro­jek­tet är ett bra ex­em­pel på ett mo­dernt sätt att öva med­bor­gar­fär­dig­he­ter.

I gym­na­si­er­na vore det bra att slå sam­man lä­ro­äm­nen of­ta­re.

Läroämnesindelning

En av ut­ma­ning­ar­na som da­gens sko­la mö­ter är att in­for­ma­tio­nen splitt­rats i oli­ka lä­ro­äm­nen, vil­ket kan gö­ra det svårt att ska­pa en hel­hets­bild. Ibland kan det vara en ut­ma­ning för stu­de­ran­de­na att för­stå hur sa­ker häng­er ihop. Till ex­em­pel finns det i gym­na­si­et i prin­cip 18 oli­ka lä­ro­äm­nen som lärs ut som en­skil­da äm­nen. Än­då finns det te­man som be­rör fle­ra oli­ka lä­ro­äm­nen. Un­der de se­nas­te åren har det upp­kom­mit lär­me­to­der som ska­par bätt­re hel­hets­bil­der för ele­ven, bland an­nat fe­no­men­ba­se­rat lä­ran­de.

I fe­no­men­ba­se­rat lä­ran­de stu­de­rar man oli­ka fe­no­men ur oli­ka syn­vink­lar över lä­ro­äm­nes­grän­ser­na. Med den­na me­tod får man en bätt­re hel­hets­bild av te­mat. Dess­utom kan te­mat be­hand­las på ett mer au­ten­tiskt sätt, ef­ter­som lä­ran­det sker där te­mat lät­tast kan ob­ser­ve­ras och un­der­sö­kas. Att slå sam­man lä­ro­äm­nen av­lägs­nar even­tu­el­la konst­gjor­da grän­ser i stu­di­er­na och ger även lä­rar­na möj­lig­he­ten att be­hand­la te­mat till­sam­mans med and­ra lä­ra­re. Me­to­den går ut på un­der­sö­kan­de lä­ran­de.

Den fe­no­men­ba­se­ra­de me­to­den an­vänds även i pro­jek­tet Ilmi­ö­po­h­jai­nen op­pi­mi­nen i vil­ket det in­gått fle­ra in­tres­san­ta kur­ser, allt från att un­der­sö­ka ja­get, via kul­tu­rer och språk, till in­for­ma­tion och san­ning. I pro­jek­ten är det gläd­jan­de att se hur stu­de­ran­de­nas egna per­son­lig­he­ter och in­tres­sen kom­mer fram. Sam­ti­digt smäl­ter den in­for­ma­tion de själ­va lärt sig sam­man med så­dant de lärt sig ti­di­ga­re, el­ler kanske till och med för­änd­rar det. In­ne­hål­let i dju­pa­re lä­ran­de som ba­se­rar sig på för­stå­el­se stan­nar bätt­re kvar i min­net än lös­ryckt in­ne­håll. I di­stans­sko­lan Kul­ku­ris Ruo­ka­la-pro­jekt har ele­ver­na i oli­ka län­der be­kan­tat sig med skol­ma­ten som fe­no­men. Ge­nom pro­jek­tet har det kom­mit fram hur an­nor­lun­da mat­kul­tu­ren är i oli­ka län­der.

Lärmiljöernas betydelse för individen

Hur bor­de fram­ti­dens sko­la se ut? Sko­lor med en mo­dern verk­sam­hets­kul­tur an­vän­der mång­si­di­ga och mo­der­na un­der­vis­nings- och stu­die­me­to­der. Till­räck­li­ga fär­dig­he­ter i bå­de tek­no­lo­gi och i fram­ti­den allt mer ock­så i mo­bil­tek­no­lo­gi hör till sam­hälls­fär­dig­he­ter­na.

Här åter­kom­mer vi på sätt och vis till John Deweys tan­kar om sko­lans be­ty­del­se. En­ligt ho­nom bör sko­lan stöd­ja och hand­le­da i oli­ka pro­blem och si­tu­a­tio­ner i li­vet samt ska­pa fun­ge­ran­de pro­blem­lö­nings­me­to­der för pro­blem som in­di­vi­den mö­ter. Med sko­lans hjälp lär man sig att fun­ge­ra i sam­häl­let en­ligt de krav som sam­häl­let stäl­ler. I sam­häl­let är oli­ka män­ni­skors och in­di­vi­ders mång­fald en re­surs som man kan ta i bruk ge­nom att kom­mu­ni­ce­ra och lö­sa oli­ka pro­blem till­sam­mans. Dewey kom­men­te­rar även ut­veck­ling­ens och in­lär­ning­ens för­hål­lan­de till li­vet på föl­jan­de sätt:

”Our net con­clu­sion is that life is de­ve­lop­ment, and that de­ve­lop­ment, gro­wing, is life.”

Sam­häl­let för­änd­ras hela ti­den, vil­ket även sät­ter press på un­der­vis­ning­en som bör hänga med i för­änd­ring­ar­na. Och pre­cis som i sam­häl­let bör man i sko­lan ock­så sat­sa på bar­nens so­ci­a­la liv och lä­ra dem att kom­ma över­ens med oli­ka män­ni­skor.

Käl­lor

Dewey, John 1916: De­mo­c­ra­cy and edu­ca­tion. New York, Mac­Mil­lan.

Gu­tek, Ge­rald, L. 1997: Phi­lo­sop­hi­cal and ide­o­lo­gi­cal per­specti­ves on edu­ca­tion, se­cond edi­tion. Al­lyn and Bacon

Lon­ka K, Lon­ka I (red.) 1991: Ak­ti­vo­i­va ope­tus. Kir­jayhty­mä, Tam­mer­fors.

http://www.mi­ne­du.fi/ex­port/si­tes/de­fault/OPM/Jul­ka­is­ut/2010/li­it­te­et/okm­tr14.pdf?lang=fi (Läst 6.5.2013) http://fin­ned­mob.blogs­pot.fi/2012/10/flip­ped-class­ro­om-ko­kei­lu-maa2.html (Läst 6.5.2013)

Län­kar
http://www.peda.net/ve­ra­ja/op­pi­jat (Op­pi­jat-pro­jek­tet)
http://www.iste.org/sto­re/pro­duct?ID=2285 (Flip Your Class­ro­om-bo­kens mark­nads­plats)
http://so­me­tu.ning.com/ (SO­ME­TU-nät­ver­ket)
http://www.mi­ne­du.fi/ex­port/si­tes/de­fault/OPM/Jul­ka­is­ut/2010/li­it­te­et/okm­tr14.pdf?lang=fi
(Pro­me­mo­ria av ar­bets­grup­pen för ut­veck­ling av gym­na­sie­ut­bild­ning­en från 2010)
http://www.ted.com/ (TED)
https://www.kha­naca­de­my.org/ (Khan Aca­de­my)
http://www.apple.com/edu­ca­tion/itu­nes-u/ (iTu­nes Uni­ver­si­ty)
http://are­nan.yle.fi/tv (Yle Are­nan)
http://www.you­tu­be.com/ (You­Tu­be)
http://opet­ta­ja­tv.yle.fi/ (Yles Opet­ta­ja TV)
http://ope­tus.tv/ (Ope­tus.tv)
http://www.sa­i­ma­an­me­di­a­kes­kus.fi/Hank­ke­et/Ejut­tu.iw3 (eJut­tu-pro­jek­tet)
http://mol­la.ejut­tu.fi/ (eMol­la-pro­jek­tet)
http://pi­ca­men­tor.fi/ (Pi­ca­men­tor-pro­jek­tet)
http://www.li­ik­ke­el­leym­pa­risto.fi/ (Li­ik­ke­el­le!-pro­jek­tet)
http://fin­ned­mob.blogs­pot.fi/2012/10/flip­ped-class­ro­om-ko­kei­lu-maa2.html (Flip­ped Class­ro­om
i Vo­ion­ma­an lu­kio)
http://www.peda.net/ve­ra­ja/ra­ahe/ke­hit­ta­mi­nen/op­pi­mi­sym­pa­risto/mun­jut­tu (Pro­jek­tet Det här
är min grej!)
http://opon­hu­o­ne.word­press.com/ca­te­gory/ilmio/ (Pro­jek­tet Ilmi­ör­yh­mät li­ik­ke­el­le)
http://ilmio­po­h­jaisu­us.ning.com/ (Pro­jek­tet Ilmi­ö­po­h­jai­nen op­pi­mi­nen)
http://www.ri­i­hi­ma­ki.fi/Ri­i­hi­ma­ki/Kou­lu­tus­pal­velut/Pe­ru­s­o­pe­tus/Pe­ru­s­o­pe­tuk­sen-hank­ke­et/
KO­KU­KE-han­ke/ (KO­KU­KE-pro­jek­tet)
http://www.peda.net/ve­ra­ja/kul­ku­ri/han­ke­siv­ut (Di­stans­sko­lan Kul­ku­ri)
http://www.peda.net/ve­ra­ja/kul­ku­ri/kul­ku­ri­kou­lu/ilmio2013 (Di­stans­sko­lan Kul­ku­ris Ruo­ka­la-
pro­jekt)
https://ktl.jyu.fi/atc21s/atc21s ( JYU: 2000-lu­vun tai­to­jen mää­rit­te­lystä)