Pekplattans möjligheter i lärandet

Det svenskspråkiga koordineringsprojektet, Karleby stad Kiti Lindén

De senaste åren har pekplattorna tågat in i skolorna i vårt land. Den nya tekniken har många gånger anskaffats med hjälp av projektfinansiering, men kommuner har även själva försett skolor med pekplattor. De flesta skolor har börjat med att förse lärarna med pekplattor eller köpt en klassuppsättning som lärarna turas om att använda under sina lektioner. Men det finns även skolor där en hel årskurs eller till och med alla elever i skolan har fått personliga pekplattor.

Pekplattan innebär nästan obegränsade användningsmöjligheter i skolan för både lärare och elever. Dessa är allt från att lärarna kan använda pekplattan som ett mångsidigt presentationsverktyg till att eleverna går ut i naturen och dokumenterar, fotograferar och filmar med hjälp av pekplattans mångsidiga funktioner.

Användarerfarenheter från Österbotten

Lärare i Österbotten som har erfarenhet av att arbeta med pekplattor i undervisningen ger som råd till andra skolor att man börjar med att lärarna får egna pekplattor, så att de först själva kan lära sig hur man använder den nya tekniken. Användarerfarenheter från Österbotten visar att när endast läraren har en pekplatta fungerar den som ett mångsidigt presentationsinstrument, men då man får en klassuppsättning pekplattor för elevernas bruk förändras själva undervisningen. En lågstadierektor från Larsmo som intervjuats menar ändå att pekplattan inte på något sätt revolutionerar undervisningen. Den fungerar som ett viktigt komplement till undervisningen då den bjuder på variation och ger lärare och elever nya möjligheter. För att på ett ändamålsenligt sätt införa pekplattan i undervisningen behövs också stöd från skolledningen samt från kommunens eller skolans IT-ansvariga. Av läraren själv krävs det att han eller hon är nyfiken och har viljan att lära sig nya saker. Dessutom ska läraren våga prova sig fram och inte vara rädd för att göra misstag.

En fördel med pekplattan är enligt de flesta lärare att den kan startas betydligt snabbare än datorerna i klassrummen. Pekplattan är liten till formatet och både pekplattan och boken eller häftet får plats på elevens skolbänk. Pekplattan går också enkelt och snabbt att plocka fram och ställa undan om den bara ska användas under en del av lektionen.

Pekplattans användning i praktiken i skolan

Vad kan man då göra med pekplattan i undervisningen? De nästan obegränsade möjligheterna leder lätt till att läraren tappar bort sig i den så kallade ”app-djungeln”, bland de tusentals applikationer som finns och där antalet applikationer ökar hela tiden. De lärare i Österbotten som intervjuats rekommenderar att man börjar med att ladda ner en del applikationer och först testar dem själv innan man testar dem med eleverna. Genom att bekanta sig med olika möjligheter hittar man de applikationer som är lämpliga för en själv, de egna eleverna och det egna skolstadiet. Det finns kommuner där man bildat små team av lärare från kommunens olika skolor. Teamen deltar aktivt i olika fortbildningar kring pekplattor och tar reda på vad som är aktuellt i andra skolor, både nationellt och internationellt. Detta expertteam fortbildar sedan kollegorna i kommunens skolor. I Österbotten har även kommunöverskridande nätverksträffar ordnats, där lärare och rektorer från olika kommuner terminsvis träffats under en arbetsdag för att berätta om sina egna erfarenheter av pekplattorna. Samtidigt har de fått höra vad som är aktuellt i de övriga kommunernas skolor. Deltagarna har därefter kunnat föra den nya kunskapen vidare till den egna kommunen och den egna skolan.

Många lärare berättar att pekplattan ofta används till informationssökning under lektionen. I lågstadierna används även olika spel i ämnen som modersmål och matematik. Eleverna i de lägre klasserna säger många gånger att de mest gillar att spela med pekplattan och under diskussioner med dem kan man märka att eleverna ofta inte insett att de lärt sig ett skolämne samtidigt som de spelat. Det är därför förståeligt att elevernas vårdnadshavare ibland ifrågasätter användningen av pekplattor i skolorna, då eleverna kommer hem och berättar att de spelat under lektionstid. Samtidigt har många lärare lagt märke till tydliga fördelar med spelapplikationerna. Den intervjuade rektorn i Larsmo har noterat att många av hans egna elever snabbare lärt sig exempelvis bokstäver och multiplikationstabeller genom att göra övningar med hjälp av olika spelapplikationer. Möjligheten att kunna differentiera undervisningen är också en fördel som flera lärare nämner. Många applikationer passar alla elever i klassrummet, eftersom applikationen erbjuder eleverna en möjlighet att öva och arbeta enligt sina egna nivåer, exempelvis genom att de kan räkna i sin egen takt och avancera efter sina egna färdigheter. Pekplattan har också varit nyttig i specialundervisningen, där elever med inlärningssvårigheter har fått ett verktyg som anpassats till deras personliga lärstilar.

Populära applikationer i högstadier och gymnasier är applikationer som är användbara både för lärare och för elever i flera olika ämnen. Bland annat finns det flera olika skrivprogram samt applikationer för att göra presentationer, filma, banda ljud och rita serier. En intervjuad lärare i Kronoby berättar att hon använde en filmapplikation med eleverna i årskurs 9, då eleverna intervjuade varandra efter sina PRAO-perioder. Intervjuerna bandades in och redigerades med hjälp av applikationen och därefter presenterades allas arbeten inför klassen. En annan lärare i Karleby bad sina elever i årskurs 8 att göra ett referat av en ungdomsroman de läst under modersmålskursen. Eleverna fick göra bokreferaten med en applikation som man kan rita serier med. Eleverna dramatiserade med hjälp av programmet olika scener som ingick i berättelsen och dessa dramatiseringar visade eleverna sedan för varandra.

Följder och effekter av pekplattans användning i skolan

Pekplattans snabbhet har medfört förbättringar i informationsflödet mellan hemmen och skolorna. Med pekplattan är exempelvis inloggandet på Wilma betydligt snabbare än det är med datorn i lärarrummet eller i klassrummet. Den intervjuade rektorn från Larsmo berättar att informationsgången blivit betydligt bättre inom lärarkollegiet efter att alla lärare fick en personlig pekplatta.

De lärare som aktivt tagit pekplattan i bruk har börjat reflektera över sin undervisning på ett nytt sätt. Den intervjuade högstadieläraren från Kronoby berättar att hon efter 20 år som lärare nu med hjälp av den egna pekplattan och en klassuppsättning pekplattor fått en ny iver, en ny inspiration och en känsla av att kunna ge något nytt åt eleverna. Vidare upplever hon sig nu kunna hänga med i vad som händer i samhället idag, lära sig den teknologi som eleverna själva använder och på ett bättre sätt kunna förstå elevernas kultur. Rektorn från Larsmo berättar att arbetet med pekplattorna varit den mest lärorika tiden under hans tioåriga karriär som lärare, då han varit tvungen fundera på undervisningen som helhet. Som utmaning nämner han att hålla glöden vid liv och att fortsätta utvecklingsarbetet inom IKT även i framtiden. Läraren från Kronoby nämner bristen på tid som en utmaning. Det är tidskrävande och tungt att till exempel göra nytt nätbaserat undervisningsmaterial med pekplattan, men på samma gång påminner hon om att det är en förnyelseprocess som inspirerar. Men förnyelseprocessen kräver både tid och tålamod. Det är också tidskrävande att lära sig nya program. De intervjuade lärarna tycker överlag ändå att utvecklingsarbetet är positivt. De tycker att det är roligt att lära sig mera om applikationer och de upplever att det finns mycket som de ännu vill lära sig och utveckla i sin undervisning. En av lärarna påminner också om att man inte ska bli fartblind och bara jobba med pekplattan. Pekplattan är en fin tilläggsresurs att ha i klassrummet men ersätter inte helt datorerna, som fortfarande behövs för större text- och mediearbeten.

Utmaningar och framtidsutsikter

En stor utmaning med pekplattan är att den från början är planerad att vara en personlig apparat. Med tanke på att de ofta är i gemensam användning i skolorna medför detta problem då flera elever ska lagra sina arbeten på en och samma pekplatta. Skolorna har idag löst problemen genom att använda olika molntjänster. I de skolor där man tagit pekplattorna i användning och har en eller några klassuppsättningar hoppas lärarna ofta att skolan i framtiden ska ha en pekplatta för varje elev. Den intervjuade Larsmorektorn menar att skolorna måste gå inför 1:1, det vill säga en apparat per elev, om man vill att pekplattorna ska revolutionera undervisningen. En annan framtidsutmaning för skolor och kommuner är vilken apparat som ska väljas. Pekplattan är bara ett alternativ, med många bra funktioner men den har också brister. Idag är man inte eniga om vilken apparat som är det lämpligaste alternativet för undervisningen och för eleverna.

Länkar

Filmer om pekplattor i undervisningen:

Pekplattor i lågstadiet: http://youtu.be/o 3KETkoYijY

Pekplattor i högstadiet: http://youtu.be/ f9MJQ610L8k

Pekplattor i gymnasiet: http://youtu.be/O_ Vqxqc__ew

ERFARENHETER I OMLOPP – idéer för utveckling av lärmiljöernaTina Heino (red.), © Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2013:7 ISBN 978-952-13-5637-7 (hft.) ISBN 978-952-13-5638-4 (pdf) ISSN-L 1798-906X ISSN 1798-906X (tryckt) ISSN 1798-9078 (online), Pärm27.11.2013