Loss från sladdarna

I allt fler sko­lor har man som mål att tek­no­lo­gin ska bli en na­tur­lig del av un­der­vis­ning­en och stu­di­er­na. Man vill att var­je elev och stu­de­ran­de all­tid ska ha till­gång till mång­si­di­ga verk­tyg då det be­hövs. Där­för har mo­bi­la lös­ning­ar bli­vit van­li­ga­re i allt fler sko­lor och lä­ro­an­stal­ter. Mo­bi­la lös­ning­ar gör det möj­ligt att ut­nytt­ja tek­nik i sko­lan och lä­ro­an­stal­ten på ett flex­i­belt sätt, ef­ter­som an­vänd­ning­en inte läng­re är be­grän­sad till da­tor­klas­ser­na el­ler klass­rum­men. Många ele­ver och stu­de­ran­de har även egna ap­pa­ra­ter som kan ut­nytt­jas i stu­di­er­na, även om det finns oli­ka åsik­ter om an­vänd­ning­en av de­ras egen ut­rust­ning i sko­lan.

Av de tek­nis­ka verk­ty­gen är det just den mo­bi­la ut­rust­ning­en och moln­tjäns­ter­na som upp­levs som fram­ti­dens lös­ning­ar. An­vänd­ning­en av mo­bil ut­rust­ning ökar flex­i­bi­li­te­ten i va­let av stu­die­plats, och an­vänd­ning­en av egna per­son­li­ga en­he­ter ökar in­di­vi­du­a­li­te­ten i lä­ran­det. Den mo­bi­la ut­rust­ning­en och oli­ka ap­pli­ka­tio­ner som an­vänds ge­men­samt stö­der det ge­men­sam­ma in­for­ma­tions­byg­gan­det Med hjälp av per­son­li­ga en­he­ter kan man snabbt ta upp­da­te­rat ma­te­ri­al i an­vänd­ning. Ge­nom att ut­nytt­ja mo­bil ut­rust­ning kan man ska­pa lär­upp­gif­ter vars lös­ning­ar till ex­em­pel kan fo­to­gra­fe­ras. Med ut­rust­ning­en kan man sam­man­stäl­la pro­jekt­ar­be­ten och sö­ka in­for­ma­tion på nä­tet. För­ut­sätt­ning­en för ett så­dant ar­bets­sätt är att ma­te­ri­a­len är lät­ta att flyt­ta.

Det­ta fun­ge­rar bäst ge­nom att ut­nytt­ja oli­ka typ­er av moln­tjänst­lös­ning­ar och di­gi­ta­la lär­platt­for­mar. Då man an­vän­der så­da­na in­ter­ne­t­re­sur­ser är man inte bun­den till en­skil­da ap­pa­ra­ter, utan man kan fort­sät­ta ar­be­tet i sko­lan el­ler till ex­em­pel hem­ma med vil­ken ap­pa­rat som helst.

Jäm­fört med tra­di­tio­nel­la ar­bets­sta­tio­ner har de mo­der­na mo­bi­la en­he­ter­na även många and­ra för­de­lar för­utom rör­lig­he­ten. I surf­plat­tor och mo­bil­te­le­fo­ner finns verk­tyg och ap­pli­ka­tio­ner för att sam­la in geo­gra­fis­ka data (GPS) samt för att kän­na igen be­rö­ring och ap­pa­ra­tens ställ­ning. Dess­utom kan de an­vän­das för ljud­in­spel­ning, fo­to­gra­fe­ring och vi­de­o­in­spel­ning. Ge­nom att an­vän­da des­sa funk­tio­ner kan även små ele­ver till ex­em­pel un­der­sö­ka sin om­giv­ning och till­va­ra­ta sina iakt­ta­gel­ser. Smart­te­le­fo­ner och surf­plat­tor har ofta va­rit det förs­ta ste­get till att ut­nytt­ja tek­no­lo­gi i för- och grund­sko­lan.

Det be­hän­di­gas­te sät­tet att flyt­ta fi­ler och an­nat ma­te­ri­al är med webb­tjäns­ter. Webb­tjäns­ter­na kan vara enk­la, och då an­vänds de för att flyt­ta till ex­em­pel fi­ler och bil­der. En så­dan tjänst kan kal­las en fil­del­nings­tjänst. Tjäns­ter­na kan även vara mer hel­täck­an­de moln­tjäns­ter som er­bju­der tjäns­ter för ge­men­samt ar­be­te och so­ci­a­la me­di­er. Med hjälp av så­da­na tjäns­ter kan man ska­pa in­for­ma­tion som ett ge­men­samt kun­skaps­byg­ge. Ef­ter­som det finns många oli­ka webb­tjäns­ter bör man tän­ka ef­ter nog­grant in­nan man väl­jer vil­ken tjänst man ska an­vän­da. Dess­utom bör man kon­trol­le­ra tjäns­tens an­vän­dar­vill­kor och ål­ders­grän­ser. Van­ligt­vis krä­ver an­vänd­ning­en av tjäns­ten god­kän­nan­de av min­der­åri­ga ele­vers vård­nads­ha­va­re.

Di­gi­tal ut­rust­ning och ma­te­ri­al ökar flex­i­bi­li­te­ten. Man kan an­vän­da bild, ljud, in­ter­ak­ti­va ele­ment och till ex­em­pel lär­spel ge­men­samt. Lä­ran­det blir mer me­nings­fullt och kan fort­sät­ta även på fri­ti­den om man har egen ut­rust­ning.

Utmaningar för utbildningsanordnarna och dataförvaltningen

An­vänd­ning­en av mo­bil ut­rust­ning och moln­tjäns­ter krä­ver en fun­ge­ran­de di­gi­tal in­fra­struk­tur. Mäng­den ap­pa­ra­ter har ökat och sko­lor­na har bli­vit tvung­na att byg­ga tråd­lö­sa te­le­kom­mu­ni­ka­tions­nät. Man bör även se till att el­dis­tri­bu­tio­nen är till­räck­lig ge­nom att ha till­räck­ligt med el­ut­tag för ter­mi­na­ler och för att kun­na lad­da bat­te­ri­er. I de fles­ta kom­mu­ner har un­der­vis­nings­vä­sen­det ett eget te­le­kom­mu­ni­ka­tions­nät som van­li­gen byggts upp med fas­ta nät­kab­lar och till vil­ket en­dast sko­lans egna ap­pa­ra­ter kopp­lats. Da­ta­för­valt­ning­en har an­sva­rat för un­der­hål­let, vil­ket gjort det lätt att mi­ni­me­ra da­ta­sä­ker­hets­ris­ker. An­vänd­ning­en av mo­bil ut­rust­ning, bär­ba­ra ar­bets­sta­tio­ner, surf­plat­tor och and­ra ter­mi­na­ler för­ut­sät­ter där­emot tråd­lö­sa te­le­kom­mu­ni­ka­tions­nät. Då des­sa byggts har det va­rit en ut­ma­ning att för­ut­se fram­ti­den, till ex­em­pel hur myck­et ter­mi­na­ler­na kom­mer att öka i an­tal.

Med tråd­lö­sa te­le­kom­mu­ni­ka­tions­nät täcks de om­rå­den i sko­lan där man vill an­vän­da ap­pa­ra­ter­na. I sam­band med det­ta är det vik­tigt att no­te­ra att te­le­kom­mu­ni­ka­tions­nä­tet mås­te fun­ge­ra även om tio­tals an­vän­da­re ar­be­tar sam­ti­digt. Det bör fin­nas till­räck­ligt många bas­sta­tio­ner, och med tan­ke på de kom­man­de di­gi­ta­la stu­dent­skriv­ning­ar­na bör sär­skilt gym­na­si­er­na för­be­re­da sig i tid. För att ele­ver­na ska kun­na ut­nytt­ja sina egna ter­mi­na­ler i sko­lan krävs en dia­log mel­lan skol­vä­sen­det och da­ta­för­valt­ning­en. Av den mo­bi­la ut­rust­ning­en har de bär­ba­ra da­to­rer­na utan pro­blem bli­vit en del av sko­lans tek­nis­ka in­fra­struk­tur, och s.k. lap­top­vag­nar är en van­lig syn i sko­lor­na. Dess­utom finns surf­plat­tor och smart­te­le­fo­ner, som sko­lor­nas da­ta­för­valt­ning, som an­sva­rar för tek­no­lo­gin i sko­lan, till­sam­mans med sko­lan kan ha be­slu­tat att inte ska om­fat­tas av sam­ma stöd­tjäns­ter som till ex­em­pel sko­lans ar­bets­sta­tio­ner. För att un­der­hål­la mo­bi­la ap­pa­ra­ter krävs oli­ka sys­tem och kom­pe­tens som kan vara dy­ra­re att skaf­fa. I vis­sa fall hålls den mo­bi­la ut­rust­ning­en åt­skild från res­ten av sko­lans in­fra­struk­tur.

Öv­rig ut­rust­ning som möj­ligt­vis lig­ger ut­an­för stöd­tjäns­ter­na men som an­vänds i un­der­vis­ning­en är lä­rar­nas och ele­ver­nas egna en­he­ter. De tråd­lö­sa nä­ten som är av­sed­da för sko­lor­nas bär­ba­ra da­to­rer är jäm­fö­rel­se­vis lät­ta att byg­ga, men sär­skilt surf­plat­tor, som iPad- och And­ro­id-en­he­ter, samt an­vän­dar­nas egna en­he­ter krä­ver en an­nan slags verk­sam­hets­mo­dell än res­ten av sko­lans di­gi­ta­la ut­rust­ning. I många kom­mu­ner har pro­ble­met lösts så att man i sko­lor­na an­vän­der ett fast el­ler tråd­löst te­le­kom­mu­ni­ka­tions­nät för un­der­vis­ning­en. Till det­ta nät­verk har man kopp­lat sko­lans egen ut­rust­ning men inte iPad- och And­ro­id-en­he­ter, för vil­ka man kan ha ett en­skilt öp­pet tråd­löst nät. Des­sa två skil­da te­le­kom­mu­ni­ka­tions­nät kan or­sa­ka pro­blem till ex­em­pel om man vill dela en bild på en surf­plat­ta i ele­ver­nas öpp­na nät med en en­het, till ex­em­pel en da­ta­pro­jek­tor, som är kopp­lad till un­der­vis­ning­s­nä­tet i klass­rum­met.

Den tråd­lö­sa nät­tek­ni­ken som an­vän­der WLAN-tek­no­lo­gi är inte den enda typ­en som kan an­vän­das i un­der­vis­ning­en. Även mo­bil­nä­tens 3G/4G-an­slut­ning­ar an­vänds ofta till­sam­mans med surf­plat­tor och smart­te­le­fo­ner, ef­ter­som nä­tet då fun­ge­rar även ut­an­för sko­lans WLAN-om­rå­de. Med hjälp av ett så­dant mo­bil­nät kan man stu­de­ra och till ex­em­pel iakt­ta om­giv­ning­en med hjälp av en mo­bil en­het näs­tan var som helst där mo­bil­te­le­fo­ner fun­ge­rar.

För att skaf­fa så­da­na an­slut­ning­ar har sko­lor­na och kom­mu­ner­na va­rit tvung­na att gö­ra upp nya av­tal med tjänste­le­ve­ran­tö­rer­na, ef­ter­som kom­mu­ner­nas mo­bi­lan­slut­nings­av­tal van­ligt­vis gäl­ler en­dast te­le­fon­tra­fik. Dess­utom har det i sam­band med mo­bil ut­rust­ning vi­sat sig vara be­hän­digt att an­vän­da bas­sta­tio­ner­na som finns i vis­sa te­le­fo­ner, så att man kun­nat dela nä­tet lo­kalt med någ­ra en­he­ter. Då kan man dela nä­tet från en an­slut­ning till någ­ra en­he­ter, till ex­em­pel då en elev­grupp är ut­om­hus och be­hö­ver få åt­komst till nä­tet.

För dem som er­bju­der di­gi­ta­la tjäns­ter till sko­lor är de tråd­lö­sa nä­ten inte de enda tjäns­ter­na som det lö­nar sig att ut­veck­la. Så­dant som be­rör till­gång­en till och del­bar­he­ten av di­gi­talt ma­te­ri­al som be­hand­la­des ovan är sa­ker som bl.a. da­ta­för­valt­ning­en för­sö­ker lö­sa till­sam­mans med sko­lor­na. Det be­hövs di­gi­talt in­ne­håll som man kan dela ge­nom oli­ka di­gi­ta­la lär­mil­jö­er. Många lä­ra­re har haft pro­blem med att spa­ra och dela så­dant som ska­pats sär­skilt på surf­plat­tor. Man för­sö­ker ut­veck­la be­fint­li­ga di­gi­ta­la lär­mil­jö­er för det­ta än­da­mål, men att sär­skilt be­ak­ta surf­plat­tor och mo­bil­te­le­fo­ner är en ut­ma­ning. I van­lig pri­vat an­vänd­ning har oli­ka moln­tjäns­ter, till ex­em­pel Goog­le Dri­ve, Skydri­ve och Drop­box, vi­sat sig vara de mest be­hän­di­ga tjäns­ter­na, men att an­vän­da des­sa i sko­lor med min­der­åri­ga ele­ver är inte helt pro­blem­fritt på grund av tjäns­ter­nas an­vän­dar­vill­kor. Spe­ci­ellt in­logg­ning på oli­ka tjäns­ter ge­nom pe­klat­tor och smart­te­le­fo­ner som an­vänds ge­men­samt i sko­lor krä­ver över­vä­gan­de, ef­ter­som des­sa ap­pa­ra­ter ur­sprung­li­gen är gjor­da för pri­vat­bruk. Det är dess­utom ofta gans­ka be­svär­ligt att log­ga in på och ut ur tjäns­ter­na då man by­ter an­vän­da­re. För att kring­gå pro­ble­met finns det oli­ka typ­er av port­följ­lös­ning­ar för surf­plat­tor på mark­na­den, så att man kan syn­kro­ni­se­ra ap­pa­ra­ten fär­digt för en ny an­vän­da­re.

Användning av egna mobila enheter

I många kom­mu­ner har man inte möj­lig­het att skaf­fa en egen en­het till var­je elev. Som tur är har näs­tan alla ele­ver minst en egen mo­bil­te­le­fon el­ler till och med en bär­bar da­tor el­ler surf­plat­ta som de skul­le kun­na ta med sig till sko­lan. Även lä­ra­re har ofta en da­tor hem­ma, men än­då an­vän­der de sko­lans da­to­rer i sin un­der­vis­ning. Si­tu­a­tio­nen le­der del­vis till dub­be­l­ut­rust­ning. Att an­vän­da egna ap­pa­ra­ter i sko­lans nät är än­då inte helt pro­blem­fritt ur da­ta­för­valt­ning­ens syn­vin­kel, ef­ter­som des­sa en­he­ter inte in­går i det stöd som er­bjuds och de inte kan an­vän­da den pro­gram­va­ra som skaf­fats till sko­lan. Man kan inte hel­ler vara sä­ker på om da­ta­sä­ker­he­ten är full­god i främ­man­de en­he­ter. Dess­utom är det myck­et svå­ra­re för dem som un­der­hål­ler nä­tet att över­va­ka det och upp­täcka miss­bruk – av miss­tag el­ler med av­sikt – om de inte har nå­gon in­for­ma­tion om en­he­ter­na och de­ras an­vän­da­re. Det här är än­då ing­et oöver­kom­ligt pro­blem. Med nog­grann pla­ne­ring kan man er­bju­da an­vän­dar­na en in­ter­net­för­bin­del­se utan att de även­ty­rar kom­mu­nens and­ra in­for­ma­tions­sys­tem, till ex­em­pel häl­so­vår­dens kri­tis­ka tjäns­ter. I många kom­mu­ner finns ett s.k. be­sö­kar­nät som man kan log­ga in på med an­vän­dar­namn och lö­sen­ord som kopp­lats till sko­lan. Des­sa oli­ka nät – sko­lans eget un­der­vis­ning­s­nät och be­sö­kar­nä­tet – or­sa­kar än­då be­kym­mer i sam­ar­be­tan­de un­der­vis­nings­si­tu­a­tio­ner om man till ex­em­pel vill dela ett skriv­bord från en an­vän­da­res egen en­het med klass­rum­mets da­ta­pro­jek­tor så att alla kan se det. Men med god ge­men­sam pla­ne­ring kan man fin­na lös­ning­ar även i des­sa fall.

I surf­plat­tor och smart­te­le­fo­ner an­vän­der man ofta små in­stal­le­ra­de ap­pli­ka­tio­ner, ap­par, som gjorts sär­skilt för des­sa ap­pa­ra­ter och som ut­nytt­jar de­ras sär­drag, till ex­em­pel geo­gra­fisk in­for­ma­tion, ljud- och bil­din­spel­nings­möj­lig­he­ter, ap­pa­ra­tens ställ­ning och pek­skärm. Ap­par­na är van­li­gen gjor­da för per­son­ligt bruk, d.v.s. de är kopp­la­de till an­vänd­ar­kon­ton. Ap­par­na kan vara av­gifts­be­lag­da och då är man i sko­lor där det finns fle­ra an­vän­da­re tvung­na att ska­pa ge­men­sam­ma kon­ton och skaf­fa oli­ka sor­ters ladd­nings­kort. Ofta har man be­slu­tat att inte an­vän­da per­son­li­ga kon­ton på surf­plat­tor­na, el­ler så ger man ap­pa­ra­ten till sam­ma an­vän­da­re för en läng­re tid så att man inte är tvung­en att gå ige­nom den krång­li­ga syn­kro­ni­se­ring­en och in­logg­ning­en så ofta. Då man an­vän­der ge­men­sam­ma kon­ton är man emel­ler­tid tvung­en att av­stå från de för­de­lar som man hade kun­nat upp­nå med per­son­lig an­vänd­ning. En så­dan an­vänd­bar funk­tion är till ex­em­pel att bil­der au­to­ma­tiskt spa­ras på an­vän­da­rens eget kon­to i en moln­tjänst. I störs­ta de­len av fal­len upp­står inga pro­blem av att ap­par­na an­vänds ge­men­samt. Pro­blem upp­står främst då man an­vän­der an­vän­dar­namn och lö­sen­ord för att log­ga in på en tjänst.

Erfarenheter av att använda pekplattor i undervisningen

I Fin­land har man in­lett fle­ra pro­jekt där man för­sö­ker ut­veck­la lär­me­to­der som ut­nytt­jar mo­bil ut­rust­ning. I små­barns­pe­da­go­gik samt i för­sko­le- och ny­bör­jar­un­der­vis­ning­en har man i stor ut­sträck­ning an­vänt smart­te­le­fo­ner, pek­plat­tor och små lik­nan­de ap­pa­ra­ter. Med des­sa har man i hu­vud­sak fil­mat, spe­lat in ljud och ut­nytt­jat oli­ka lätt­an­vän­da ap­par, till ex­em­pel lär­spel. Med hjälp av pek­plat­tor har ele­ver­na fått öva sig att skri­va och lä­sa med hjälp av in­spi­re­ran­de spel el­ler and­ra in­ter­ak­ti­va lä­ro­me­del. Dess­utom har ap­pa­ra­ter­na an­vänts för att han­te­ra och sam­man­stäl­la oli­ka typ­er av me­dia till bok­lik­nan­de be­rät­tel­ser el­ler vi­de­or. Med barn an­vänds ut­rust­ning­en mest inom me­die­kun­skap. Det finns även många lär­spel som barn gär­na spe­lar och med vil­ka de kan öva att lä­sa och skri­va. Spe­len har gett goda re­sul­tat även för barn med in­lär­nings­svå­rig­he­ter.

Med äld­re ele­ver kan man ut­nytt­ja pek­plat­tor på ett myck­et mång­si­digt sätt. Med dem kan man sam­man­stäl­la stör­re pro­jekt, be­kan­ta sig med oli­ka te­man el­ler till ex­em­pel sam­man­stäl­la ele­ver­nas egna port­föl­jer i el­ekt­ro­nis­ka lär­mil­jö­er. Dess­utom kan de sam­man­stäl­la des­sa ge­men­samt, var och en med en egen en­het. Pek­plat­tor­na har vi­sat sig vara an­vänd­ba­ra även för språk­lek­tio­ner­nas ut­tal­s­öv­ning­ar el­ler till ex­em­pel för hand­ar­be­te då man vill ta till vara ar­bets­mo­ment. I vis­sa sko­lor har man satt som mål att lä­ro­böck­er­na ska er­sät­tas med di­gi­talt ma­te­ri­al. Man kan hit­ta lämp­li­ga ap­pli­ka­tio­ner för var­je äm­ne, och pek­plat­tor­na är ock­så be­hän­di­ga då ele­ver­na gör egna an­teck­ning­ar. Med oli­ka ap­pa­ra­ter kan man ta bil­der el­ler till ex­em­pel spe­la in in­struk­tio­ner. Ju äld­re ele­ven blir, des­to själv­stän­di­ga­re för­vän­tas hans el­ler hen­nes stu­di­er bli. Där­för är det ock­så na­tur­ligt att ele­ven själv får väl­ja sina ar­bets­red­skap och sitt ar­bets­sätt. I bäs­ta fall bor­de alla ha till­gång till nå­gon form av di­gi­tal en­het om de så vill.

I gym­na­sie­ut­bild­ning­en är man inne i en över­gångs­pe­ri­od, ef­ter­som de di­gi­ta­li­se­ra­de stu­dent­skriv­ning­ar­na krä­ver att stu­de­ran­de­na ska be­härs­ka an­vänd­ning­en av di­gi­ta­la lär­mil­jö­er och vara be­kan­ta med tek­ni­ken. I många gym­na­si­er har man bör­jat ge stöd åt ele­ver­na i an­skaff­ning­en av egna en­he­ter, till ex­em­pel ge­nom att re­kom­men­de­ra vis­sa ap­pa­ratskom­bi­na­tio­ner el­ler -mo­del­ler. För till fäl­let an­vänds ap­pa­ra­ter­na i gym­na­si­er­na fämst till att skri­va på. Obe­ro­en­de av om det är frå­ga om en bär­bar da­tor el­ler en surf­plat­ta bör man kun­na an­vän­da den utan pro­blem, och som ar­bets­red­skap bör den kän­nas lika per­son­lig som ens egen pe­nal. Un­der stu­dent­skriv­ning­ar­na är det för sent att lä­ra sig att an­vän­da ut­rust­ning­en.

Län­kar

http://mol­la.ejut­tu.fi/ Mol­la, Vill­man­strand

http://blog.edu.tur­ku.fi/mol­la/ Mol­la, Åbo

http://kou­lut.tam­pe­re.fi/hank­ke­et/eppu/ Epun me­di­a­rep­pu

http://koh­ti­kir­ja­ton­ta­kou­lua.word­press.com/ Koh­ti kir­ja­ton­ta kou­lua

http://fin­ned­mob.blogs­pot.com/ Mo­bi­luck

http://sor­met.ejut­tu.fi/ Sor­met

https://si­tes.goog­le.com/site/mo­bi­i­lis­tim/ Mo­bi­i­lis­ti maail­ma­an

http://www.edu.van­taa.fi/tvt/ TVT ope­tuk­sen eriyttämi­sen tu­ke­na