Framtiden ur finländska lärares synpunkt

iTec – Europeiskt samprojekt för framtidens skola, European Schoolnet (EUN), Uleåborgs universitet / Oulun normaalikoulu Pasi Kurttila och Markku Lang

Eu­ro­pe­is­ka fram­tids­fors­ka­re har pre­sen­te­rat sina syn­punk­ter på sko­lans, un­der­vis­ning­ens och tek­no­lo­gins fram­tid. Slut­sat­ser­na har dra­gits ge­nom att stu­de­ra tren­der och sö­ka s.k. tys­ta sig­na­ler i verk­lig­he­ten som om­ger oss. Ge­men­samt för de sce­na­ri­er, d.v.s. fram­tids­ut­sik­ter, som upp­kom­mit som ett re­sul­tat av forsk­ning­en har va­rit att man an­sett att sko­lan som in­sti­tu­tion i dess nu­va­ran­de form kom­mer att slu­ta ex­i­ste­ra. Pro­jek­tet In­no­va­ti­ve Te­ch­no­lo­gi­es for En­ga­ging Class­ro­oms, d.v.s. iTec som ko­or­di­ne­ras av Eu­ro­pe­an School­net tog som sin upp­gift att frå­ga eu­ro­pe­is­ka lä­ra­re om de­ras syn­punk­ter på fram­ti­dens sko­la. Må­let med pro­jek­tet är att un­der 2010–2014 på ba­sis av lä­rar­nas syn­punk­ter ska­pa tren­der och sce­na­ri­er för hur sko­lans, un­der­vis­ning­ens och tek­no­lo­gins fram­tid ser ut.

I Fin­land in­led­des in­sam­ling­en av lä­rar­nas syn­punk­ter ge­nom att skicka det bi­fo­ga­de ny­hets­bre­vet om äm­net. Bild från den förs­ta iTec Ge­ne­ral As­sem­bly-kon­fe­ren­sen.

Det­ta in­led­des ge­nom att un­der hös­ten 2010 runt­om i Eu­ro­pa sam­la in lä­rar­nas åsik­ter om hur­da­na lär­mil­jö­er de skul­le vil­ja job­ba i om 4–5 år och de ar­bets­sätt och den tek­nik de tror sig el­ler hop­pas kun­na ut­nytt­ja i sitt ar­be­te om 4–5 år.

Des­sa tan­kar som sam­lats in från lä­rar­na, och som i pro­jek­tet kal­las lä­rar­nas sce­na­ri­er, lade grun­den för det ut­veck­lings­ar­be­te som se­na­re be­dri­vits inom pro­jek­tet i frå­ga om lär­me­to­der och tek­nik. Vi bad även lä­ra­re i Fin­land skri­va ner sina tan­kar om äm­net. Lä­rar­nas syn­punk­ter har haft en vik­tig roll i det­ta Eu­ro­pas störs­ta forsk­nings- och ut­veck­lings­pro­jekt. Den­na text grun­dar sig på de tan­kar som fin­länds­ka lä­ra­re skrev ner.

Optimism och väntan på en ny läroplan

Av de tan­kar som sam­lats in från lä­rar­na fram­kom till ex­em­pel öns­ke­mål om en ny lä­ro­plan som skul­le med­fö­ra tyd­li­ga verk­tyg för lä­rar­na i den pe­da­go­gis­ka an­vänd­ning­en av tek­nik. I föl­jan­de ut­drag be­skri­ver en lä­ra­re äm­net.

”I och med de nya lä­ro­plans­grun­der­na har man vak­nat upp för att allt mer fun­de­ra på kva­li­te­ten på an­vänd­ning­en av tek­no­lo­gi i un­der­vis­ning­en och ele­vens lär­pro­cess. De fles­ta bör­jar bli med­vet­na om att även tek­no­lo­gin sist och slut­li­gen bara är ett verk­tyg med vil­ket ele­vens lär­pro­cess och -mo­ti­va­tion kan för­bätt­ras om det an­vänds rätt. Lä­rar­kå­ren för­hål­ler sig allt mer kri­tiskt till den pre­sen­ta­tions­pe­da­go­gik som till­ver­kar­na er­bju­der, och på riksni­vå på­går fle­ra pro­ces­s­cen­tre­ra­de un­der­vis­nings­för­sök i oli­ka di­gi­ta­la lär­mil­jö­er.”

Re­for­men av lä­ro­plans­grun­der­na för­vän­tas allt­så dra upp nya rikt­lin­jer för tek­ni­kens be­ty­del­se för pe­da­go­gi­ken och dess me­nings­ful­la an­vänd­ning. Även an­nars häng­de de fin­länds­ka lä­rar­nas för­vänt­ning­ar på den tek­nis­ka ut­veck­ling­en starkt sam­man med verk­sam­hets­kul­tu­rens och lär­me­to­der­nas ut­veck­ling. Lä­rar­na såg att be­ty­del­sen av ele­ver­nas in­for­ma­tions­han­te­rings­fär­dig­he­ter och själv­re­gle­rings­för­må­ga för lä­ran­de ökar. Själv­re­gle­rings­för­må­gan be­står av ele­vens för­må­ga att pla­ne­ra, iakt­ta och be­dö­ma sitt hand­lan­de un­der lär­pro­ces­sen. An­de­len pro­ces­s­cen­tre­rat ar­be­te för­vän­ta­des växa, och man för­vän­ta­de sig även att ap­pli­ka­tio­ner­na för lä­ran­de skul­le ut­veck­las så att de läm­par sig för det­ta.

”… den tek­nik som an­vänds i un­der­vis­ning­en har bli­vit lät­ta­re att an­vän­da och bil­li­ga­re än förr. Mo­bi­la/tråd­lö­sa lös­ning­ar har bli­vit van­li­ga­re och da­tor­klas­ser­na har ta­gits med i res­ten av un­der­vis­ning­en. Tek­ni­ken kan ut­nytt­jas i sko­lans alla un­der­vis­nings­ut­rym­men. Till­ver­kar­na er­bju­der mång­si­di­ga ter­mi­na­ler som läm­par sig för un­der­vis­ning, och man kan tän­ka att de­ras fö­re­bil­der är iPad-lik­nan­de en­he­ter. Bär­ba­ra da­to­rer för­blir i mo­bil kon­torsan­vänd­ning, ef­ter­som lät­ta, för­mån­li­ga, enk­la och funk­tions­säk­ra pek­da­to­rer har sla­git ige­nom för skol­bruk.”

En po­si­tiv fram­tids­syn på den tek­nik som an­vänds och ut­veck­ling­en av den in­fra­struk­tur som stö­der tek­ni­ken fram­kom i fle­ra lä­ra­res syn­punk­ter. Lä­rar­na lade fram va­ri­e­ran­de tan­kar om ut­veck­ling­en av den ut­rust­ning som an­vänds. Ge­men­sam­ma drag för des­sa tan­kar var för­mån­lig­het, rör­lig­het, tråd­lös­het, funk­tions­sä­ker­het och lätt­han­ter­lig­het. Rör­lig­het och tråd­lös­het an­sågs vara vik­tigt ef­ter­som stu­di­er­na och lä­ran­det allt of­ta­re an­sågs ske ut­an­för klass­rum­men.

”Den ut­rust­ning som lä­ro­äm­net be­hö­ver är lättill­gäng­lig och lätt att kopp­la in (i tillämp­li­ga de­lar tråd­löst) i ele­vens mång­si­di­ga mi­ni­fler­funk­tions­en­het. Lä­ro­ma­te­ri­a­len är till störs­ta de­len di­gi­ta­la, och de kan an­vän­das på ele­ver­nas egna en­he­ter. Ele­ver­na har ett di­gi­talt häf­te vars an­vän­dar­gräns­snitt är ett per­son­ligt di­gi­talt pap­per. Det di­gi­ta­la häf­tet fun­ge­rar tråd­löst med ele­vens egen mo­bi­la en­het, klas­sens da­tor och in­ter­ak­ti­va ytor, sko­lans in­for­ma­tions­nät och ad­mi­ni­stra­tions­pro­gram. Häf­tet an­vän­der hög­klas­sig hand­stil­si­gen­kän­ning som stö­der ma­te­ma­tis­ka sym­bo­ler och ut­veck­ling­en av ele­vens skriv­fär­dig­he­ter samt gör det möj­ligt att be­ar­be­ta tex­ten i ef­ter­hand.”

Förutsägelser om platsobundet lärande

Vis­sa lä­ra­re för­vän­ta­de sig att tek­ni­ken kom­mer att ut­veck­las snab­ba­re, and­ra lång­sam­ma­re. I mång­as syn­punk­ter fram­kom den snab­ba ut­veck­ling­en av kom­pa­ti­bi­li­te­ten mel­lan oli­ka pro­gram­va­rors och ap­pli­ka­tio­ners gräns­snitt un­der de kom­man­de åren. I och med di­gi­ta­la ma­te­ri­al och an­teck­nings­ut­rust­ning för­vän­tas mäng­den tryckt lit­te­ra­tur och an­nat pap­pers­ma­te­ri­al mins­ka be­tyd­ligt. Lä­rar­na för­vän­tar sig att tek­no­lo­gins ut­veck­ling även kom­mer att un­der­lät­ta ele­vad­mi­ni­stra­ti­va upp­gif­ter, som vid tid­punk­ten för för­frå­gan ofta an­sågs vara ar­bets­krä­van­de.

”En vä­sent­lig del av lär­mil­jön är verk­ty­gen för att pro­du­ce­ra kun­skap, och des­sa bör gö­ra det möj­ligt att pre­sen­te­ra in­for­ma­tio­nen för dem som är i sam­ma ut­rym­me el­ler dela den för oli­ka be­hov. För­ut­sätt­ning­en för det­ta är att sko­lans in­for­ma­tions­sys­tem pas­sar ihop – webb­pu­bli­ce­ring och att flyt­ta det man ska­pat till en el­ekt­ro­nisk port­följ är var­dag i sko­lan. Det är möj­ligt för ele­ven att ar­be­ta ut­an­för sko­lan. I sko­lans lo­ka­ler fun­ge­rar för­bin­del­ser­na tråd­löst. Det­ta gör det möj­ligt att kopp­la ele­ver­nas an­vän­dar­gräns­snitt till oli­ka pre­sen­ta­tions­verk­tyg, skri­va­re och in­ter­net.”

I ele­ver­nas ar­be­te an­sågs det vik­tigt att pro­du­ce­ra och be­ar­be­ta in­for­ma­tion. Lä­rar­na hade sto­ra för­vänt­ning­ar på den nya lä­ro­pla­nen, och i och med den för­vän­ta­des ar­be­tet bli mer pro­ces­s­o­ri­en­te­rat. Un­der pro­ces­sen gör ele­ven och lä­ra­ren till­sam­mans upp mål och grans­kar samt spe­ci­fi­ce­rar dem un­der pro­ces­sens gång. Stu­di­er­na är mer platso­bund­na än ti­di­ga­re, och till lär­si­tu­a­tio­ner­na kopp­las allt fler ex­per­ter från oli­ka om­rå­den i li­vet med hjälp av di­st­ans­tek­no­lo­gi.

Att ut­nytt­ja sce­na­ri­o­ar­be­te i bör­jan av ut­veck­lings­ar­be­tet har va­rit ett nyt­tigt ske­de på många sätt. Lä­rar­nas sce­na­ri­er må­la­de en hel­hets­bild av den pe­da­go­gis­ka verk­sam­he­ten som stäl­ler egna krav på bland an­nat tek­ni­ken, un­der­vis­nings­lo­ka­ler­na, pro­gram­va­ran, möb­ler, sko­lans ad­mi­ni­stra­tions­pro­gram, verk­sam­hets­kul­tu­ren och lä­ro­pla­nen. Där­för har de uni­ver­si­tet och fö­re­tag som del­ta­git i pro­jek­tet nu fått en möj­lig­het att ut­veck­la tek­nik och pro­gram­va­ra från en pe­da­go­gisk ut­gångs­punkt. Dess­utom har de eu­ro­pe­is­ka un­der­vis­nings­myn­dig­he­ter­na fått vär­de­full in­for­ma­tion om lä­rar­nas syn­punk­ter, och stöd för sitt eget ut­veck­lings­ar­be­te.

Käl­lor

Sce­na­ri­os for Am­bi­ent In­tel­li­gence 2010, Du­ca­tel, K. et al, IPTS 2001 In­sti­tu­te for Pro­specti­ve Te­ch­no­lo­gi­cal Stu­di­es (IPTS)

Sce­na­ri­os for Le­ar­ning-in­ten­si­ve So­ci­e­ty , Du­ca­tel, K. et al, IPTS 2008 In­sti­tu­te for Pro­specti­ve Te­ch­no­lo­gi­cal Stu­di­es (IPTS)

Lä­rar­nas sce­na­ri­er som skrevs för iTEC-pro­jek­tet hös­ten 2010

ER­FA­REN­HE­TER I OM­LOPP – idé­er för ut­veck­ling av lär­mil­jö­er­naTina Hei­no (red.), © Ut­bild­nings­sty­rel­sen Gui­der och hand­böck­er 2013:7 ISBN 978-952-13-5637-7 (hft.) ISBN 978-952-13-5638-4 (pdf) ISSN-L 1798-906X ISSN 1798-906X (tryckt) ISSN 1798-9078 (on­li­ne), Pärm27.11.2013