Vad borde de lära sig?

Vi har ald­rig ti­di­ga­re haft så här lätt till­gång till så här myck­et in­for­ma­tion. In­for­ma­tions­käl­lor­na kan nås var­helst det finns ut­rust­ning och nät som gör dem till­gäng­li­ga. Ak­tu­ell in­for­ma­tion sprids via många ka­na­ler som till ex­em­pel blog­gar, Twit­ter och Fa­ce­book. Sam­ti­digt är det allt mer vik­tigt att ele­ver­na och stu­de­ran­de­na lär sig kri­tiskt grans­ka in­for­ma­tion och käl­lor och de­ras tro­vär­dig­het.

Även för kun­skaps­byg­gan­de be­hövs ar­bets­sätt ba­se­ra­de på del­ak­tig­het. I det­ta kan tek­no­lo­gin vara ett hjälp­me­del. Å and­ra si­dan har in­ter­net och den lättill­gäng­li­ga in­for­ma­tio­nen möj­lig­gjort även ett yt­ligt sätt att han­te­ra in­for­ma­tion. Ef­ter­som mäng­den av in­for­ma­tion ibland kan vara enorm kan man ibland tycka att den är svår att han­te­ra och veta vad som är re­le­vant in­for­ma­tion. Som­li­ga ta­lar om en käns­la av in­for­ma­tions­över­sväm­ning.

I sko­lan får ele­ver­na möj­lig­het att lä­ra sig fär­dig­he­ter i in­for­ma­tions­han­te­ring. Ele­ver bör hand­le­das och stöd­jas i att byg­ga upp sin egen kun­skap så att de­ras tän­ke­sätt och kun­skaps­byg­ge ut­veck­las. För att ut­veck­la fär­dig­he­ter­na i att byg­ga upp kun­skap be­hövs ar­bets­me­to­der som in­klu­de­rar ele­ver­na, och där kan tek­ni­ken vara ett av hjälp­med­len. Med hjälp av in­klu­de­ran­de ar­bets­sätt för­sö­ker man ut­veck­la ett per­son­ligt och un­der­sö­kan­de för­hål­lan­de till kun­ska­pen.

Färdigheter för framtiden

Barn som bör­jar sko­lan i år är med i ar­bets­li­vet än­nu på 2080-ta­let. För­utom all­män­bild­ning er­bju­der sko­lan ele­ver­na ock­så vik­ti­ga fär­dig­he­ter för fram­ti­den. I sko­lan ut­veck­lar ele­ver­na i sam­band med stu­di­er­na sina fär­dig­he­ter i att tän­ka kri­tiskt, pro­blem­lös­nings­cen­tre­rat och in­no­va­tivt. Des­sa fär­dig­he­ter är cen­tra­la bå­de i de fort­sat­ta stu­di­er­na, i ar­bets­li­vet och då man byg­ger upp sitt liv. I den nät­ver­kan­de värl­den bör man kun­na sam­ar­be­ta, kom­mu­ni­ce­ra skick­ligt och ut­nytt­ja tek­ni­ken på ett mång­si­digt sätt. I fram­ti­den kom­mer tek­no­lo­gins och sam­häl­lets ut­veck­ling att krä­va be­red­skap på för­änd­ring­ar och livs­långt lä­ran­de av ele­ver­na. Sko­lans upp­gift är att stö­da ele­ver­nas möj­lig­he­ter att bli med­vet­na om och ut­veck­la så­da­na kun­ska­per som sva­rar på des­sa fram­ti­da be­hov. I sko­lan ska ele­ver­na ock­så lä­ra sig att bli med­vet­na om sitt eget sätt att lä­ra sig. För att kla­ra sig i en mil­jö som blir allt mer kom­pli­ce­rad och mång­kul­tu­rell be­hö­ver ele­ven god livs­kom­pe­tens, an­svars­full­het som världsmed­bor­ga­re och röt­ter till sitt eget kul­tur­arv.

De un­der­vis­nings- och lär­me­to­der med vil­ka ele­ver­na kan hjäl­pas med att ut­veck­la de fär­dig­he­ter som krävs i fram­ti­den kan kal­las in­no­va­tiv un­der­vis­nings­prax­is. Så­dan lär­prax­is ut­går från ele­ver­na och in­klu­de­rar dem i ett per­son­ligt lä­ran­de som är ef­fek­tivt för dem själ­va. Då ut­vid­gas lär­mil­jön ut­an­för klass­rum­met och tek­ni­ken an­vänds som stöd för kun­skaps­byg­gan­det. Det kan vara frå­ga om en så­dan lär­mil­jö el­ler så­da­na stu­di­er till ex­em­pel då en elev får upp­gif­ten att in­ter­vjua män­ni­skor ut­an­för sko­lan. Tek­ni­ken er­bju­der verk­tyg för kun­skaps­byg­gan­de.

I de för­verk­li­ga­de ut­veck­lings­pro­jek­ten för lär­mil­jö­er har pek­plat­tor vi­sat sig vara an­vänd­ba­ra verk­tyg för att för­verk­li­ga in­no­va­tiv lär­prax­is. I dem in­går fle­ra me­di­er i sam­ma en­het. Det är lätt att han­te­ra en­he­ten som kom­bi­ne­rar tv, ka­me­ra, vi­deo­ka­me­ra, mu­sik­spe­la­re, tid­ning­ar, te­le­fon och böck­er. Den är dess­utom be­hän­dig för att spe­la in bild och ljud, och med den är det na­tur­ligt att öva me­die­läs­kun­nig­het. Med en egen en­het lyck­as kun­skaps­byg­gan­de allt bätt­re med ut­gångs­punkt från ele­vens egna mål. Man kan syn­lig­gö­ra lär­pro­ces­ser och hur det egna kun­nan­det ut­veck­las med till ex­em­pel vi­de­o­in­spel­ning­ar el­ler blog­gar. Des­sa stu­die­me­to­der som ut­nytt­jar tek­nik kan stär­ka fär­dig­he­ter­na i an­vänd­ning­en av lär­stra­te­gi­er. Att se på, re­di­ge­ra el­ler själv sam­man­stäl­la vi­de­or med sin egen en­het kan för­dju­pa lä­ran­det. Med en pek­plat­ta kan man dess­utom åter­ge nå­got så många gång­er som var­je elev be­hö­ver för att lä­ra sig. Då var­je elev har en egen pek­plat­ta kan man ock­så gö­ra lär­upp­gif­ter som är sam­ver­kan­de och som stö­der kom­mu­ni­ka­tio­nen.

Uppfinningar och innovationer

I ut­veck­lings­pro­jek­tet In­no­lu­kio stöds gym­na­sie­stu­de­ran­dens in­no­va­ti­vi­tet, och gym­na­sis­ter ses som po­ten­ti­el­la upp­fin­na­re som ar­bets­li­vet be­hö­ver i fram­ti­den. För pro­jek­tet har man ska­pat en di­gi­tal lär­mil­jö där fö­re­ta­gens och sam­fun­dens ex­per­ter och in­no­va­tions­ak­tö­rer kan väcka gym­na­sis­ter­nas kre­a­ti­vi­tet.

I Vo­ion­ma­an lu­kio har man an­vänt me­to­den Flip­ped Class­ro­om, om­vänd klass­un­der­vis­ning, i ma­te­ma­tik­kur­ser­na. Man ser på den film som till­hör stof­fet som ska be­hand­las som hem­läxa, och på lek­tions­tid kon­cen­tre­rar man sig på att
gö­ra upp­gif­ter med lä­rar­hand­led­ning. Man kan
se på fil­men på nytt på lek­tio­nen via sko­lans
pek­plat­ta.

Stu­de­ran­de­na har upp­munt­rats att ut­veck­la sina pro­blem­lös­nings­fär­dig­he­ter ge­nom upp­gif­ter som fö­re­ta­gen och sam­fun­den ut­ar­be­tat och som be­rör ar­bets­li­vet samt ge­nom pris­s­ti­pen­di­er för upp­gif­ter­na. Me­dan ele­ver­na lö­ser upp­gif­ten kan de kom­mu­ni­ce­ra med de ar­bets­livs­ak­tö­rer som gett dem upp­gif­ten. För­utom veck­o­upp­gif­ter har en cen­tral verk­sam­hets­form va­rit de år­li­ga upp­fin­nings­täv­ling­ar­na äm­na­de att för­bätt­ra den fin­länds­ka kon­kur­rens­kraf­ten. Inom pro­jek­tet har det öpp­nats nya möj­lig­he­ter för gym­na­sis­ter­na att nät­ver­ka och kom­ma in i ett ge­nu­int sam­ar­be­te med fö­re­ta­gen och de in­stan­ser som er­bju­der fort­sat­ta stu­die­plat­ser. Ge­nom pro­jek­tet vill man öka stu­de­ran­de­nas in­tres­se för fö­re­tag­sam­het med hjälp av de­ras egna af­färs­idé­er.

Te­kes, som är en av In­no­lu­kio-pro­jek­tets sam­ar­bet­s­part­ner, bjöd in gym­na­sis­ter­na till att för­nya och ska­pa in­no­va­tio­ner ge­nom en veck­o­upp­gift, där stu­de­ran­de­na blev till­frå­ga­de om hur en fram­ti­da lär­mil­jö som mo­ti­ve­rar och upp­munt­rar till lä­ran­de ser ut. Det bäs­ta för­sla­get kom från en and­ra årets gym­na­sist som hade sam­man­fat­tat sina tan­kar på föl­jan­de sätt: ”I den nu­va­ran­de gym­na­sie­und­er­vis­ning­en finns det myck­et som är bra, men lä­ran­det bör ut­veck­las i takt med res­ten av sam­häl­let. Lä­rar­nas mo­no­lo­ger, de lång­samt upp­da­te­ra­de lä­ro­böck­er­na och full­sat­ta klass­rum­men mo­ti­ve­rar och upp­munt­rar inte oss smar­ta och ak­ti­va ung­do­mar. Istäl­let bor­de vi upp­munt­ras till att tän­ka själv­stän­digt, ska­pa nytt och lö­sa pro­blem en­sam­ma och i grupp. Visst be­hövs lä­ra­re fort­fa­ran­de, men de­ras roll skul­le kun­na vara att vara väg­vi­sa­re, att stöd­ja och möj­lig­gö­ra lä­ran­det. Det störs­ta ar­be­tet i lä­ran­det skul­le gö­ras av oss gym­na­sis­ter med hjälp av oli­ka tek­ni­ker och tek­no­lo­gi­er. Istäl­let för att ta emot in­for­ma­tion skul­le vi själ­va ak­tivt kom­ma till in­sikt och lä­ra oss.” Den här stu­de­ran­den hade in­sett att även gym­na­sie­stu­di­er­na bör ut­veck­la de fär­dig­he­ter som be­hövs i fram­ti­den.

Käl­lor

Tossa­vai­nen, T. 2013. In­ter­ak­ti­i­vi­nen tek­ni­ik­ka kou­lu­tuk­ses­sa 2013 -kon­fe­rens­sin päätö­slu­en­to 12.4. Ta­vaste­hus

As­sess­ment & Teaching of 21st Cen­tury Skills-pro­jek­tets webb­plats http://atc21s.org

In­no­va­ti­ve Teachig and Le­ar­ning-forsk­ning­ens webb­plats http://www.itl­re­se­arch.com/

Län­kar

In­no­lu­ki­os webb­plats

http://in­no­lu­kio.fi/