Lärmiljöernas många ansikten

Den all­män­bil­dan­de ut­bild­ning­en bor­de ge alla ele­ver och stu­de­ran­de möj­lig­het att ut­veck­la sina kun­ska­per om livs­långt lä­ran­de som ut­rus­tar dem för vux­en­li­vet och ger fär­dig­he­ter för en flex­i­bel verk­sam­het i oli­ka kon­tex­ter samt ut­gör en grund för fort­sat­ta stu­di­er. Nyck­el­kom­pe­ten­ser för livs­långt lä­ran­de är:

•  kom­mu­ni­ka­tions- och in­ter­ak­tions­fär­dig­he­ter på mo­ders­må­let och på främ­man­de språk
•  var­dag­li­ga fär­dig­he­ter för ma­te­ma­tisk pro­blem­lös­ning • grund­läg­gan­de ve­ten­skap­lig och tek­nisk kom­pe­tens
•  tek­no­lo­gisk kom­pe­tens i in­for­ma­tions­sam­häl­let och me­die­kom­pe­tens
•  kom­pe­tens i att lä­ra sig lä­ra
•  ini­ti­a­tiv­för­må­ga och fö­re­ta­gar­an­da
•  so­ci­al och med­bor­ger­lig kom­pe­tens
• med­ve­ten­het om kul­tu­rens och det kre­a­ti­va ut­tryck­ets be­ty­del­se för män­ni­skan och sam­häl­let.

Det vä­sent­li­ga med allt är att ut­veck­la kri­tiskt tän­kan­de, kre­a­ti­vi­tet, ini­ti­a­tiv­ri­ke­dom, för­må­ga att lö­sa pro­blem, risk­be­döm­ning, be­sluts­fat­tan­de och kon­struk­tiv kon­troll av käns­lor.

Må­let med det livs­långa lä­ran­det är att ge ele­ver­na och stu­de­ran­de­na verk­tyg för att de ska kun­na ut­veck­la sig själ­va, bli in­te­gre­ra­de i sam­häl­let och del­ta i kun­skaps­sam­häl­let. Kom­pe­tens­ut­veck­ling­en och att den ut­veck­las an­ses ut­gö­ra en hel­het och ett kon­ti­nu­um där alla steg i lä­ran­det som ut­går ifrån oli­ka be­hov och för­änd­ring­ar i li­vet kom­bi­ne­ras till en livs­lång verk­sam­het som om­fat­tar hela li­vet. Det livs­långa lä­ran­det be­står av bå­de for­mel­la och in­for­mel­la stu­di­er som ele­ver­na och stu­de­ran­de­na själv plock­ar ut ut­i­från sina egna be­hov och mål. Det om­fat­tar lä­ran­det i sko­la el­ler lä­ro­an­stalt, un­der fri­ti­den, på var­da­gen och i ar­be­tet. Där­för är lä­ran­dets per­son­li­ga ka­rak­tär och ele­ver­nas och stu­de­ran­de­nas egen roll som tol­kar för sitt lä­ran­de och sina stu­di­er, upp­stäl­la­re och pla­ne­ra­re av mål så vik­tig.

Det livs­långa lä­ran­det pas­sar bra ihop med tan­ken om en per­son­lig lär­mil­jö vars syf­te är att stö­da det egna lä­ran­det och un­der­lät­ta upp­följ­ning­en och kon­trol­len av lä­ran­det och stu­di­er­na. Ett kän­ne­teck­en för per­son­li­ga lär­mil­jö­er är att lä­ran­det är själv­styrt. Det­ta in­ne­bär att ele­ven el­ler stu­de­ran­den i en­lig­het med de all­män­na må­len för stu­di­er­na kan stäl­la egna mål för sitt lä­ran­de och kon­trol­le­ra in­ne­hål­let och pro­ces­sen av det egna lä­ran­det, vil­ket även för­ut­sät­ter att ele­ven el­ler stu­de­ran­den har för­må­ga att iden­ti­fi­e­ra sina egna lär­me­to­der och mål. Där­för är det vik­tigt att man vid hand­led­ning­en främ­jar ele­vens el­ler stu­de­ran­dens själ­v­in­struk­tion och själv­kän­ne­dom. Lä­ran­det och stu­di­er­na in­ne­bär dock inte bara in­di­vi­du­ellt ar­be­te. In­ter­ak­tion med and­ra ele­ver och stu­de­ran­de, hand­le­da­re och oli­ka ex­per­ter un­der lär­pro­ces­sen är vik­tigt ock­så i den per­son­li­ga lär­mil­jön. Vid in­ter­ak­tion gör man det egna lä­ran­det syn­ligt, sö­ker in­for­ma­tion och stöd av and­ra samt iden­ti­fi­e­rar möj­lig­he­ter och sö­ker sig till så­dant sam­ar­be­te som stö­der det egna lä­ran­det. En bra lär­mil­jö är sam­ti­digt ock­så ett per­son­ligt nät­verk för lä­ran­de.

I fram­ti­den kan lä­ran­dets fält allt bätt­re mö­ta de be­hov och si­tu­a­tio­ner som ställs av in­di­vi­der­na.

Personliga lärmiljöer för livslångt lärande

Ett av kän­ne­teck­nen för per­son­li­ga lär­mil­jö­er är att ele­ven el­ler stu­de­ran­den själv väl­jer ut, byg­ger el­ler be­ar­be­tar en lämp­lig lär­mil­jö för sig själv. De verk­tyg och tjäns­ter som an­vänds i den per­son­li­ga lär­mil­jön bor­de er­bju­da ele­ver och stu­de­ran­de stöd för att föl­ja upp den egna in­lär­nings­pro­ces­sen, skaf­fa och han­te­ra in­for­ma­tion, pro­du­ce­ra och pu­bli­ce­ra egna in­ne­håll samt pro­fi­le­ra sig och bil­da nät­verk i det lä­ran­de sam­häl­let. Verk­tyg och tjäns­ter som stö­der lä­ran­det är till ex­em­pel oli­ka webb- och lär­mil­jö­er, pu­bli­ce­rings- och fil­del­nings­tjäns­ter för so­ci­a­la me­di­er samt ge­men­skaps­tjäns­ter och lär­un­der­lag. Till lär­mil­jö­er kan även län­kas tjäns­ter som stö­der pla­ne­ring­en och ad­mi­ni­stra­tio­nen av stu­di­er­na, så­som oli­ka kurs- och stu­di­e­sys­tem och web­bok­hand­lar el­ler fri­tids­tjäns­ter som an­vänds vid si­dan av stu­di­er­na.

En vä­sent­lig del av den per­son­li­ga lär­mil­jön är en egen ar­bets­yta som in­te­gre­rar de oli­ka verk­ty­gen och tjäns­ter­na i lär­mil­jön och som gör att alla stu­di­er och allt lä­ran­de ut­for­mar sig till en en­het­lig hel­het. Om allt lä­ran­de sker via ele­vens el­ler stu­de­ran­dens egna ap­pa­ra­ter kan lär­mil­jö­er som enk­last bil­das och han­te­ras med hjälp av bok­mär­ken som län­kas till webb­lä­sa­ren. Of­tast an­vän­der man dock så­da­na ap­pa­ra­ter för lä­ran­det och stu­di­er som inte helt kon­trol­le­ras av ele­ven el­ler stu­de­ran­den själv. Då ska den per­son­li­ga lär­mil­jön in­te­gre­ras på ett sätt som gör att man åt­min­sto­ne i prin­cip kan kom­ma till mil­jön via vil­ken ap­pa­rat som helst. Till ex­em­pel so­ci­a­la lär­platt­for­mar och de so­ci­a­la me­di­er­nas tjäns­ter läm­par sig ut­märkt för det­ta än­da­mål. Möj­lig­he­ter och al­ter­na­tiv kan över­vä­gas till ex­em­pel ut­i­från de pe­da­go­gis­ka och funk­tio­nel­la mo­del­ler som pro­du­ce­rats på ba­sis av ex­pe­ri­ment i ut­veck­lings­pro­jek­ten (1). Ett al­ter­na­tiv är en lär­platt­form som ut­tryck­li­gen ut­veck­lats för per­son­ligt lä­ran­de och där så­väl ele­vens, lä­ra­rens som lä­ro­an­stal­tens be­hov iakt­tas, så­som i tjäns­ten Oma­Ti­la i pro­jek­tet Op­pi­jat, iakt­tas (2).

Studier utifrån egna behov och egen livssituation

Di­stans­sko­lan Kul­ku­ri är en webb­sko­la som upp­rätt­hålls av Fol­k­upp­lys­nings­säll­ska­pet och som er­bju­der di­stans­un­der­vis­ning för barn och unga i skol­ål­dern som bor ut­om­lands (3). Störs­ta de­len av sko­lans ele­ver går i en lo­kal el­ler in­ter­na­tio­nell sko­la vars un­der­vis­nings­ut­bud Kul­ku­ri kom­plet­te­rar i syn­ner­het när det gäl­ler äm­nen som be­hand­lar Fin­land och finsk­het. Det är även möj­ligt att slut­fö­ra hela den grund­läg­gan­de ut­bild­ning­ens lä­ro­kurs. Di­stans­sko­lan möj­lig­gör stu­di­er­na även när det inte går att stu­de­ra i nor­mal takt i en van­lig grund­sko­la till ex­em­pel på grund av ett krä­van­de id­rott­sin­tres­se el­ler en lång­va­rig sjuk­dom. Lä­ro­äm­ne­na och kur­ser­na ge­nom­förs en­ligt års­kur­ser men de fak­tis­ka stu­di­er­na sker oav­sett klass­grän­ser och i egen takt el­ler till­sam­mans med and­ra i en­lig­het med var­je elevs egen livs­si­tu­a­tion, be­hov och mål.

Tjäns­ten Ve­räjä som er­bjuds av skol­nät­ver­ket Peda.net ut­gör stom­men för den di­gi­ta­la lär­mil­jön och där finns all in­for­ma­tion och alla an­vis­ning­ar om stu­di­er­na som kom­plet­te­ras med and­ra tjäns­ter. Ele­vens egen di­gi­ta­la lär­mil­jö byggs upp med hjälp av en da­tor el­ler en mo­bil ap­pa­rat och en in­ter­ne­tan­slut­ning. En vik­tig del av lär­mil­jön ut­gör ele­vens egen sida som han el­ler hon själv be­ar­be­tar och upp­rätt­hål­ler. De unga be­kan­tar sig med den egna si­dan och an­vän­der den un­der lä­ra­rens el­ler för­äld­rar­nas hand­led­ning. Äld­re ele­ver är mera själv­stän­di­ga och har stör­re an­svar för den egna si­dan och an­vänd­ning­en av den. Den egna si­dan är en ar­bets­yta och en plats där egna upp­gif­ter och ar­be­ten pu­bli­ce­ras. Med hjälp av den egna si­dan gör ele­ven sitt kun­nan­de syn­ligt för sig själv, för lä­ra­ren och för de öv­ri­ga web­be­le­ver­na.

Ele­ver­na upp­munt­ras till att an­vän­da den egna si­dan kre­a­tivt och mång­si­digt. Där­med är re­sul­ta­tet ofta le­van­de och färg­star­ka si­dor som re­flek­te­rar ele­ver­nas per­son­lig­het. Ele­ver­na som bor i oli­ka de­lar av värl­den för dess­utom med sig in­for­ma­tion och kun­ska­per om kul­tu­rer i de län­der de är bo­sat­ta i.

Självständig planering av och ansvar för det egna lärandet

I nät­verks­gym­na­si­et för vux­na vid Ota­van Opi­sto har man ut­veck­lat fe­no­men­ba­se­rad un­der­vis­ning och fe­no­men­ba­se­rat lä­ran­de (4) som byg­ger på hel­täck­an­de fe­no­men i den re­el­la värl­den. Fe­no­men grans­kas i äk­ta kon­tex­ter och man lär sig och un­der­vi­sar kun­ska­per och kom­pe­ten­ser som hän­för sig till des­sa över så­väl lä­ro­äm­nes­grän­ser, pro­fes­sions­grän­ser som skol­grän­ser. Må­let är dess­utom att stu­de­ran­de­na vid si­dan om de te­o­re­tis­ka kun­ska­per­na även har möj­lig­het att lä­ra sig and­ra fär­dig­he­ter från hant­verk till di­gi­tal kom­pe­tens och fram­tidskom­pe­ten­ser. Den ut­veck­la­de mo­del­len för fe­no­men­ba­se­rat lä­ran­de är starkt stu­den­tin­rik­tad och för­stär­kan­de för stu­de­ran­de­na. Stu­de­ran­de­na väl­jer själ­va ut ur vil­ket per­spek­tiv de när­mar sig fe­no­me­net som be­hand­las på kur­sen, pla­ne­rar ge­nom­fö­ran­det av upp­gif­ten och väl­jer även ut öns­ka­de verk­tyg för ge­nom­fö­ran­de av upp­gif­ten. Trots själv­stän­dig­he­ten och an­sva­ret är stu­de­ran­de­na dock inte en­sam­ma med sin be­ar­bet­nings- och in­lär­nings­pro­cess utan kam­rat­med­ver­kan samt ele­ver­nas, webb­pe­da­go­gens och grup­pens stöd är starkt när­va­ran­de. Även ut­om­stå­en­de ex­per­ter an­li­tas.

Fe­no­menskur­ser­na ut­veck­lar stu­de­ran­de­nas ini­ti­a­tiv­ri­ke­dom, själv­styrd­het och för­må­ga att ar­be­ta plan­en­ligt. Stu­de­ran­de­na ut­for­mar först en idé om hur de kun­de ge­nom­fö­ra fe­no­me­net ut­i­från sin ti­di­ga­re kom­pe­tens och med be­ak­tan­de av sina per­son­li­ga mål. Ef­ter att en idé har hit­tats pla­ne­rar stu­de­ran­de­na på vil­ket sätt de kom­mer att ge­nom­fö­ra idén samt be­grän­sar den. Sam­ti­digt kom­mer man med äm­nes­lä­rar­na över­ens om even­tu­el­la er­sätt­ning­ar när det gäl­ler gym­na­sie­kur­ser. Ar­be­te­na kan vara in­di­vi­du­el­la ar­be­ten men stu­de­ran­de­na upp­munt­ras ock­så till grupp­ar­be­te. Ef­ter att för­verk­li­gan­det har spe­ci­fi­ce­rats väl­jer stu­de­ran­de­na ut lämp­li­ga verk­tyg för det egna ar­be­tet och sät­ter igång. Ar­be­tet fram­skri­der dock inte li­ne­ärt utan stu­de­ran­de­na kan upp­re­pa­de gång­er åter­vän­da till idé­kläck­ning­en, pla­ne­ring­en och va­let av verk­tyg. Pro­ces­sen pla­ne­ras och be­ar­be­tas till­sam­mans med lä­rar­na, webb­pe­da­go­gen och de öv­ri­ga stu­de­ran­de­na i en öp­pen lär­mil­jö som byggts upp i tjäns­ten Ning. Stu­de­ran­de­na kan få stöd och feed­back även un­der per­son­li­ga webb­mö­ten. Fär­di­ga slut­re­sul­tat pre­sen­te­ras un­der en Ado­be Con­nect-ses­sion. Då får stu­de­ran­de­na även feed­back om sitt ar­be­te av kam­ra­ter­na och pe­da­go­gen.

Differentiering av lärande genom att identifiera egna sätt och verktyg för lärandet

Må­let med pro­jek­tet Lu­kio 3.0 Nyt! (5) som ge­nom­förs av Björ­ne­borgs stad är att åstad­kom­ma och främ­ja di­gi­tal stu­di­e­tek­nik ge­nom att ut­veck­la lämp­li­ga lär­mil­jö­er och ar­bets­me­to­der. Ele­ver­na öns­kas upp­täcka att de ock­så kan an­vän­da de di­gi­ta­la tjäns­ter och den di­gi­ta­la kom­pe­tens som de an­vän­der un­der fri­ti­den som stu­di­e­verk­tyg. Den per­son­li­ga lär­mil­jön be­står av de upp­gif­ter, verk­tyg och ma­te­ri­al som ele­ven väl­jer och den är en kre­a­tiv kom­bi­na­tion av ar­be­te i klass­rum­met och ar­be­te på web­ben. Un­der lek­tio­ner­na i eng­els­ka har var­je elev en egen port­följ som vikts ihop av ett A3-ark dit ele­ver­na sam­lar ut­tryck som de an­ser vik­ti­ga, skri­ver lite av var­je, sam­lar sina egna als­ter och ord­prov. Ele­ver­na be­rät­tar i port­föl­jen även om de upp­gif­ter som de har gjort och be­dö­mer sitt eget ak­ti­va del­ta­gan­de i lek­tio­ner och hur väl de har kla­rat sig. Ele­ver­na upp­munt­ras att ta med sig sina egna ap­pa­ra­ter, till ex­em­pel bär­ba­ra da­to­rer, surf­plat­tor el­ler mo­bil­te­le­fo­ner till lek­tio­nen. Med hjälp av des­sa kan de stu­de­ra på web­ben via lä­ro­an­stal­tens tråd­lö­sa nät­verk el­ler sin egen in­ter­ne­tan­slut­ning. Lär­mil­jötän­kan­det främ­jas med hjälp av oli­ka an­vis­ning­ar och öv­ning­ar.

Var­je elev kan väl­ja upp­gif­ter på lämp­lig ni­vå för sig själv för ar­be­tet i klass­rum­met och ar­bets­for­mer en­ligt eget val i upp­gifts­me­nyn som lä­ra­ren har ut­ar­be­tat. Ele­ver­na kan ock­så sö­ka ef­ter kurs­ma­te­ri­al, för­dju­pa­de öv­ning­ar och an­vis­ning­ar som lä­ra­ren ut­ar­be­tat i Mo­od­le el­ler tjäns­ten Open Road. Ele­ver­na upp­munt­ras till in­for­mell språ­kin­lär­ning mel­lan upp­gif­ter­na till ex­em­pel ge­nom att lyss­na på mu­sikt­ex­ter, spe­la in­ter­net­spel, lä­sa böck­er, tid­skrif­ter el­ler blog­gar el­ler ge­nom att chat­ta med kom­pi­sar som ta­lar eng­els­ka. Det­ta krä­ver dock än­nu rätt så myck­et hand­led­ning så att ele­ver­na inte bör­jar gö­ra nå­got an­nat in­for­mellt än att lä­ra sig eng­els­ka. Ele­ver­na ar­be­tar i re­gel själv­stän­digt, i par el­ler grup­per un­der lek­tio­ner­na, var och en en­ligt sitt eget val. Lä­ra­ren kan där­med fri­gö­ra sig från rol­len som in­for­ma­tions­ut­de­la­re och kan hand­le­da lä­ran­det. Ge­nom att dif­fe­ren­ti­e­ra un­der­vis­ning­en kan lä­ra­ren sva­ra på ele­ver­nas in­di­vi­du­el­la hjälp­be­hov bätt­re än förr. Sam­ti­digt får lä­ra­ren en bätt­re upp­fatt­ning om var­je elevs in­lär­nings­fär­dig­he­ter och kon­cen­tra­tions­för­må­ga.

Även lä­rar­na har va­rit tvung­na att änd­ra sina lär­me­to­der från grun­den un­der pro­jek­tet, ef­ter­som det är ett tids­öd­an­de och krä­van­de ar­be­te att ut­ar­be­ta dif­fe­ren­ti­e­ran­de upp­gif­ter och sam­la in ex­tra ma­te­ri­al från web­ben och över­hu­vud­ta­get åstad­kom­ma nytt pe­da­go­giskt tän­kan­de. Lä­rar­na har bör­jat sam­ar­be­ta med var­and­ra och an­vän­der ge­men­sam­ma Mo­od­le-un­der­lag på sina kur­ser, be­ar­be­tar ma­te­ri­al i Goog­le Dri­ve samt de­lar med sig av fär­di­ga ma­te­ri­al i Drop­Box. Sam­ar­bets­ring­en ut­vid­gas hela ti­den.

Aktiv reflektering över mål och innehåll och djupgående tillägnande av information

Må­let med pro­jek­tet Tää on mun jut­tu (ung. Det här är min grej) i sko­lan Jo­ke­lan kou­lu i Bra­hes­tad (6) är att ge låg­sta­di­e­e­le­ver fär­dig­he­ter att han­te­ra li­vet och skri­va di­gi­ta­la in­lär­nings­dag­böck­er. Ele­ver­na hand­leds till att skaf­fa in­for­ma­tion om fe­no­men som an­kny­ter till han­te­ring­en av det egna li­vet ge­nom att un­der­sö­ka och ut­nytt­ja den egna lär­me­to­den. Te­man för de di­gi­ta­la dag­böck­er­na är bland an­nat häl­so­sam­ma lev­nads­va­nor och goda se­der, me­di­e­skydd, med­bor­gar­rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter, världsmed­bor­gar­skap, möj­lig­he­ter att på­ver­ka och själv­kon­troll. Att skri­va dag­bok över sitt lä­ran­de hjäl­per ele­ver­na till att ak­tivt re­flek­te­ra över de egna må­len och in­ne­hål­len och djup­gå­en­de till­äg­na sig in­for­ma­tion. Dag­bo­ken är en del av var­je elevs egen sida som ele­ven an­vän­der som ar­bets­yta när han el­ler hon be­ar­be­tar och själv­stän­digt fun­de­rar kring de frå­gor som be­hand­lats på kur­ser­na och som han el­ler hon själv har byggt upp i tjäns­ten Goog­le Si­tes med hjälp av en webb­plats­mo­dell som är ge­men­sam för alla. De egna si­dor­na har län­kats till klas­sens och sko­lans ge­men­sam­ma webb­plat­ser där do­ku­ment be­ar­be­tas till­sam­mans och de­las med and­ra.

Ele­ver­na sam­lar egna als­ter på sina si­dor, så­som bil­der från gym­nas­tik­lek­tio­ner el­ler hant­verk som de gjort samt an­vis­ning­ar och be­rät­tel­ser som de själ­va har skri­vit. De sät­ter ock­så upp mål för sitt eget skol­ar­be­te och liv samt skri­ver ned sina upp­täck­ter om sitt lä­ran­de och hu­ru­vi­da de lyck­as upp­nå sina mål. Ef­ter­som det har kon­sta­te­rats att lä­ran­det till störs­ta de­len sker ut­an­för den for­mel­la ut­bild­ning­en i in­for­mel­la lär­mil­jö­er, hand­leds ele­ver­na till att upp­rätt­hål­la sina si­dor även un­der fri­ti­den och skri­va ned allt möj­ligt om det som de lärt sig och om sina er­fa­ren­he­ter. Ele­ven be­dö­mer dess­utom själv sitt eget ar­be­te. Lä­ra­rens feed­back är när­mast kom­men­ta­rer men ele­vens als­ter be­ak­tas när ele­ver­na be­döms. Den egna si­dan flyt­tas med ele­ven från års­kurs till års­kurs och den gör den egna ut­veck­ling­en syn­lig för ele­ven. Att kun­na se den egna ut­veck­ling­en in­ver­kar med störs­ta san­no­lik­het po­si­tivt på ele­vens själv­bild och stö­der hans el­ler hen­nes per­son­li­ga lärstig.

Flexibla studiestigar i sociala lärnätverk

I PoPo-pro­jek­tet för Ung­doms- och vux­en­ut­bild­nings­lin­jen vid Hel­sing­fors stads ut­bild­nings­verk (7) är må­let för ut­veck­lings­ar­be­tet att ska­pa för­ut­sätt­ning­ar för gym­na­si­er att er­bju­da ele­ver­na in­ne­hålls­mäs­sigt och me­tod­mäs­sigt flex­ib­la stu­di­esti­gar med hjälp av en so­ci­al nät­verks­port­följ samt ska­pa nya, al­ter­na­ti­va stu­die- och be­döm­nings­prax­i­sar som kom­bi­ne­rar lä­ran­det i oli­ka for­mel­la och in­for­mel­la lär­mil­jö­er till en en­het­lig in­lär­nings­pro­cess. I pro­jek­tet be­to­nas för­ny­el­sen av den pe­da­go­gis­ka verk­sam­hets­kul­tu­ren ge­nom att ska­pa och be­fäs­ta nya pe­da­go­gis­ka ar­bets­me­to­der.

Nät­verks­port­föl­jen som ut­veck­lats i pro­jek­tet är ett verk­tyg för byg­gan­de av so­ci­al in­for­ma­tion, in­ter­ak­tion och att dela med sig av sin ex­per­tis. Den so­ci­a­la nät­verks­port­föl­jen kun­de ka­rak­te­ri­se­ras som ”en fa­ce­book för lä­ran­de” som kom­bi­ne­rar de so­ci­a­la me­di­er­nas verk­sam­hets­for­mer och oli­ka verk­tyg. Nät­verks­port­föl­jen vä­ver med sitt an­vän­dar­gräns­snitt sam­man de so­ci­a­la me­di­er­nas oli­ka tjäns­ter och tillämp­ning­ar på nä­tet. Nät­verks­port­föl­jen är där­med i förs­ta hand ett verk­tyg för lä­ran­de och er­bju­der en per­son­lig lär­mil­jö för stu­de­ran­de­na. I port­följ­lä­ran­det ut­veck­lar och do­ku­men­te­rar stu­de­ran­den sitt eget lä­ran­de i en port­följ som gör stu­de­ran­dens in­lär­nings­pro­cess syn­lig. Stu­de­ran­dens port­följ kan till ex­em­pel be­stå av svar på in­lär­nings­upp­gif­ter, me­die­klipp, egna als­ter samt in­lär­nings­dag­bok, själv­be­döm­ning­ar och re­flek­tio­ner. Som bäst är port­följ­den mul­ti­me­di­al och in­ne­hål­ler där­med ut­över tex­ter även au­ten­tis­ka bil­der, ljud, ani­ma­tio­ner och vi­deo­klipp som spe­lats in till ex­em­pel med hjälp av en mo­bil­te­le­fon. Stu­de­ran­de­na spa­rar sin verk­sam­het och sitt lä­ran­de i den so­ci­a­la nät­verks­port­föl­jen med hjälp av mo­bi­la ap­pa­ra­ter vil­ket gör det möj­ligt att även iden­ti­fi­e­ra och be­dö­ma det som de lärt sig in­for­mellt.

Att identifiera och lyfta fram ens egen kompetens

Över­gång­en till ar­bets­li­vet för­ut­sät­ter i allt stör­re ut­sträck­ning att stu­de­ran­de­na kan be­vi­sa sin kom­pe­tens. Det är dock svårt att be­vi­sa sin kom­pe­tens om man inte har ar­bet­ser­fa­ren­het. Där­för kan en egen port­följ med be­skriv­ning­ar och prov som sam­man­ställts un­der gym­na­sie­åren vara oer­sätt­lig för unga ar­bets­sö­kan­de. I nor­mal­sko­lan i Vik har man in­fört ePort­följ-tjäns­ten Kyv­yt.fi som är av­sedd för fin­länds­ka lä­ro­an­stal­ter och or­ga­ni­sa­tio­ner inom ut­bild­nings­bran­schen och som för­verk­li­gats i form av en so­ci­al tjänst. Tjäns­ten er­bju­der verk­tyg för ut­ar­be­tan­de och ut­veck­lan­de av en egen port­följ på nä­tet. Med hjälp av tjäns­ten kan man ska­pa och upp­rätt­hål­la sin me­rit­för­teck­ning samt do­ku­men­te­ra och re­flek­te­ra över sin kom­pe­tens bland an­nat ge­nom att sam­la in och or­ga­ni­se­ra als­ter som be­rät­tar om kun­nan­det samt skri­va in­lär­nings­dag­bok och blog­gar. Med hjälp av tjäns­ten kan man dess­utom pu­bli­ce­ra oli­ka port­följvy­er och bil­da nät­verk.

I ett del­pro­jekt för pro­jek­tet Kou­lu 3.1 som ge­nom­för­des i nor­mal­sko­lan i Vik (8) kon­cen­tre­ra­de man sig på att prö­va på tjäns­ten Kyv­yt.fi vid hand­led­ning av lä­ran­de, yr­kes­väg­led­ning och kar­ri­är­pla­ne­ring. Bak­grun­den till pro­jek­tet ut­gjor­de be­ho­vet av att ut­veck­la ele­ver­nas själv­kän­ne­dom och kun­ska­per som främ­jar ar­bets­sö­kan­de. Tan­ken är att gym­na­sis­ter­na an­vän­der tjäns­ten Kyv­yt.fi un­der alla sina gym­na­sie­år och sam­lar in in­for­ma­tion och prov på sin kom­pe­tens som gäl­ler sko­lan och det öv­ri­ga li­vet samt sam­man­stäl­ler port­föl­jer av des­sa för oli­ka än­da­mål. Me­dan ele­ver­na sam­man­stäl­ler port­föl­jer lär de sig att se, be­dö­ma och pre­sen­te­ra sina egna styr­kor, er­fa­ren­he­ter och kun­ska­per samt väl­ja ut sina bäs­ta ar­be­ten och kri­tiskt be­dö­ma des­sa. Även lä­rar­na får möj­lig­het att mera djup­gå­en­de än förr be­kan­ta sig med sina ele­vers star­ka si­dor och be­gåv­ning­ar. I tjäns­ten Kyv­yt.fi kan ele­ver­na även ut­ar­be­ta ar­betsan­sök­ning­ar och me­rit­för­teck­ning­ar på oli­ka språk el­ler byg­ga upp egna ar­bets­sök­ning­s­webb­plat­ser för sig själ­va. När ele­ver­na av­slu­tar gym­na­si­et har de sam­lat vik­ti­ga ar­bets­sök­nings­kun­ska­per och de har en fär­dig port­följ som de kan an­vän­da vid sök­ning av ar­bets- el­ler stu­die­plats.

Resonemang

Livs­långt lä­ran­de och en egen per­son­lig lär­mil­jö är nya be­grepp och tan­ke­sätt för ele­ver­na och stu­de­ran­de som de i sitt var­dags­liv inte så ofta stö­ter på. Där­för ska sko­lan el­ler lä­ro­an­stal­ten sat­sa på att de lär sig upp­fat­ta lä­ran­det som en verk­sam­het som va­rar och om­fat­tar hela li­vet och som ut­går ifrån de­ras egna ut­gångs­punk­ter, be­hov och mål. Själ­v­in­struk­tio­nen och au­to­no­min som an­kny­ter till det livs­långa lä­ran­det och han­te­ring­en av den egna lär­mil­jön för­ut­sät­ter själv­kän­ne­dom och att man iden­ti­fi­e­rar lämp­li­ga lär- och ar­bets­me­to­der och verk­tyg för sig själv ut­i­från själv­kän­ne­do­men. Sko­lan el­ler lä­ro­an­stal­ten kan främ­ja ut­veck­ling­en av des­sa kun­ska­per ge­nom att hand­le­da och upp­munt­ra ele­ver och stu­de­ran­de till att re­flek­te­ra över sitt eget lä­ran­de och öva sig att ar­be­ta i egna lär­mil­jö­er.

I fle­ra ut­veck­lings­pro­jekt för di­gi­ta­la lär­mil­jö­er har det livs­långa lä­ran­det och de per­son­li­ga lär­mil­jö­er­na en vik­tig roll. Cen­tra­la te­man som kom­mit upp här och som an­kny­ter till det livs­långa lä­ran­det och de per­son­li­ga lär­mil­jö­er­na är föl­jan­de:

• upp­byg­gan­det av en egen per­son­lig lär­mil­jö
•   per­son­li­ga stu­di­er som an­pas­sas till egna be­hov och livs­si­tu­a­tio­ner
•  själv­stän­dig pla­ne­ring av och an­svar för det egna lä­ran­det
•  dif­fe­ren­ti­e­ring av lä­ran­det ge­nom att iden­ti­fi­e­ra egna in­lär­nings­me­to­der och -verk­tyg
•  ak­tiv re­flek­te­ring över mål och in­ne­håll och djup­gå­en­de till­äg­nan­de av in­for­ma­tion
•  flex­ib­la stu­di­esti­gar i so­ci­a­la lär­nät­verk
• att iden­ti­fi­e­ra och lyf­ta fram ens egen kom­pe­tens

De verk­tyg och me­to­der som an­vänds i den per­son­li­ga lär­mil­jön bor­de un­der­lät­ta upp­följ­ning­en av den egna in­lär­nings­pro­ces­sen, in­for­ma­tions­an­skaff­ning­en och han­te­ring­en av in­for­ma­tion, pro­duk­tio­nen och pu­bli­ce­ring­en av egna in­ne­håll samt pro­fi­le­ring­en i lär­ge­men­ska­pen och nät­ver­kan­det. De verk­tyg och me­to­der som valts för lä­ran­det bil­dar dock inte nå­gon me­nings­full hel­het som en­ga­ge­rar en till lä­ran­det om man inte själv upp­fat­tar och till­äg­nar sig des­sa som en del av den egna per­son­li­ga lär­mil­jön. På sam­ma sätt för­blir de an­vän­da lär­mil­jö­er­na av­skil­da om man inte upp­fat­tar dem som en del av det egna livs­långa lä­ran­det. Per­son­li­ga lär­mil­jö­er föl­jer med ele­ver el­ler stu­de­ran­de till oli­ka ske­den i li­vet och dess verk­tyg och verk­sam­hets­sätt stö­der lä­ran­det på ett sätt som är me­nings­fullt för ele­ven el­ler stu­de­ran­den och kom­plet­te­rar var­and­ra.

Lär­mil­jö­er har många an­sik­ten. Den tra­di­tio­nel­la klass­rumsmil­jön och un­der­vis­ning­en ut­vid­gas och kom­plet­te­ras med sätt som för­ut­sät­ter att sko­lor och lä­ro­an­stal­ter, lä­ra­re och pe­da­go­ger är till­räck­ligt mo­di­ga att för­änd­ras och gö­ra an­nor­lun­da: ska­pa ny verk­sam­hets­kul­tur, prö­va på nya rol­ler, byg­ga upp mång­di­men­sio­nel­la un­der­vis­nings­lo­ka­ler och di­gi­ta­la lär­mil­jö­er, ta steg ut ur klass­rum­met till var­dags­mil­jö­er och au­ten­tiskt lä­ran­de. De per­son­li­ga lär­mil­jö­er­na är ett cen­tralt och vik­tigt sätt för ele­ver­na och stu­de­ran­de­na med hjälp av vil­ket de na­vi­ge­rar bland den­na mång­for­mig­het, lär sig ta an­svar för det egna lä­ran­det och den egna fram­ti­den och ska­par per­son­lig me­ning för det egna lä­ran­det som fort­sät­ter att ut­veck­las hela li­vet.

Käl­lor

1) Ko­ski­nen, M. 2013. So­si­a­a­li­nen me­dia op­pi­mi­sym­pä­ri­stö­is­sä: Pe­da­go­gi­sia ja to­i­min­nal­li­sia mal­le­ja op­pilai­den ak­ti­vo­in­ti­in ja ak­ti­i­vi­seen op­pi­mi­seen. Jy­väs­ky­län kou­lu­tu­s­kun­tayhty­mä. http://t.co/ZNWTYnDc41

2) Webb­plat­sen för pro­jek­tet Op­pi­jat: http://www.peda.net/ve­ra­ja/op­pi­jat/

3) Webb­plat­sen för di­stans­sko­lan Kul­ku­ri: http://www.peda.net/ve­ra­ja/kul­ku­ri

4) Webb­mil­jön för fe­no­men­ba­se­rad in­lär­ning och un­der­vis­ning i Ning: http://ilmio­po­h­jaisu­us. ning.com/

5) Webb­plat­sen för pro­jek­tet Lu­kio 3.0 Nyt!: http://www.lu­kio3.fi/

6) Webb­plat­sen för pro­jek­tet Tää on mun jut­tu: http://www.peda.net/ve­ra­ja/ra­ahe/ke­hit­ta­mi­nen/ op­pi­mi­sym­pa­risto/mun­jut­tu

7) Webb­plat­sen för PoPo-pro­jek­tet: http://popo.meke.wikis­pa­ces.net/

8) Webb­plat­sen för pro­jek­tet Kou­lu 3.1: http://www.enors­si.fi/hank­ke­et/kou­lu-3.1